Adamu från Plejaderna via Zingdad, 19:e mars, 2017

Adamu från Plejaderna via Zingdad, 19:e mars, 2017

Den psykologiska effekten av ”triggers” från en yttre händelse, är något man hör talas om en hel del just nu. Det har blivit ett koncept i massmedia, och nämns ofta i pressen och i artiklar på nätet.

Konceptet, om ni inte är bekanta med det, är ganska enkelt: någon gör något, eller säger något, som påverkar en individ så att reaktionen blir känslomässigt negativ, och är så kraftfull att den försvagar.

Om ni aldrig själva upplevt att ni blivit triggade, kan det vara bra att försöka föreställa er att ni blir förolämpade så till den grad, att ni känner er känslomässigt oförmögna att klara av det. Vanligtvis när vi talar om triggers, så innebär det också att den enskilde blir kraftigt, och mycket tydligt tillintetgjorda.

Det är att ”triggas”.

Och eftersom detta är något som är allmänt förekommande i språkbruket nu, känner jag att det är viktigt att få en viss förståelse för vad som verkligen händer, och hur man kan börja svara an mot triggers – er egen och andras.

Det första jag skulle vilja säga är, att det inte är triggern som är problemet; det blir bara ett tillstånd. Triggern gör er en stor tjänst, oavsett hur ovälkommen den än är. Triggern pekar på något inom er själva, som är i behov av en kärleksfull, helande uppmärksamhet. När vi fortsätter att befinna oss i ett tillstånd av omedveten okunskap, om vårt eget psykospirituella trauma, då ingår faktiskt våra högre själv ett avtal som innehåller triggers, för att traumat ska nå vårt medvetande, så att vi ska kunna heala det.

Andliga Barn, känner smärtan av triggern och kräver att den ska förändras.

”Om jag känner mig triggad av någon, så är det absolut ett bevis på att de är ondskefulla och att de måste ändra sig”, säger en andligt omogen individ. De insisterar på att triggande i sig är ett objektivt bevis på att det är problemet. Och då fortsätter känslan av missnöje att eskalera, till dess de ser att triggern tystats, eller tagits bort från deras medvetenhet. Som faktiskt inte löser någonting alls, eftersom det verkliga problemet kvarstår, och tar sig oadresserad in i de djupa skrymslena inom deras psyken (Skuggan). Vilket då innebär att den triggade individen åter måste kontrakteras för ytterligare en framtida triggning. Vilket i sin tur innebär att smärtan bara blir mer och mer extrem och försvagar dem, genom att allt de ser och alla de möter, på ett eller annat sätt triggar dem. Om de inte kommer till ett nytt beslut angående sig själva, om livet och om sin egen rigida hållning till sin egen offermentalitet, är det garanterat att de så småningom kommer att finna sig inlåsta i en konstant tillstånd av irriterat tillintetgörande. En non-stop, oupphörlig panikattack.

Det måste tyvärr vara så. Och inte för att någon, var som helst, i allt som finns, önskar tillfoga någon denna smärta. Tvärtom. Deras högre själv, utför en kärlekshandling mot dem genom att ingå ett avtal med dessa erfarenheter, helt enkelt därför att inget annat vänligare, försiktigare sätt, har någonsin gjort att de som är starkt fästa vid sina egna offermentaliteter, på eget initiativ har omvärderat denna tro, och befriat sig.

Och så är det. När den triggade individen utvecklar sitt medvetande, och höjer det för att komma till nya insikter om sig själva, så börjar de använda sina triggade händelser som ett verktyg, för att kunna se de dolda delarna i sina psyken.

”Om jag känner mig triggad, så måste det finnas något inom mig som jag inte kände till, som behöver healas,” säger den andligt högt utvecklade själen.

Andliga vuxna upplever dessa triggers som obehagliga välsignelser. De njuter inte av dem … men de välsignar dem med tacksamhet när de använder dem, för att arbeta med sin egen healing. Och eftersom det påverkar healandet, så fortsätter medvetenheten att höjas till allt högre nivåer, och kommer allt närmare förståelsen av att vara eviga, odödliga varelser, med obegränsad skaparkraft.

Och då föreslår jag för er att: nästa gång ni känner er triggade, lägg in fördröjning mellan stimulus (triggern) och ert svar. Se om ni DENNA GÅNG kan använda triggern som andliga vuxna. Istället för att bara reagera på triggern, se om ni kan stanna upp och beakta händelsen lite. Fråga er själva, hur och varför ni tog denna upplevelse till er. Fråga er själva, vad ni kan lära er av den. Fråga er själva om ni kan ta ett Nytt Beslut angående er själva, så att ni i framtiden kanske inte behöver få en sådan våldsam reaktion från samma trigger. Och sedan, när ni har börjat besvara dessa frågor, fråga er själva om svaret ni gett kommer från ert största, hälsosammaste och mognaste Själv. Och försök förstå hur det kan jämföras med den triggade reaktionen, ni annars skulle ha fått.

Ni KAN heala och ni KAN övervinna era triggers. Och detta är en början av det. Om ni inte kan göra det på egen hand, sök hjälp. Att vara bunden till offermentalitet kommer inte hjälpa er! Och kan ni inte heala det, bör ni verkligen kontakta någon som kan hjälpa och guida er. (Sök upp någon professionell inom området mental och emotionell hälsa, eller överväg Själslig Återintegrering, Soul Re-Integration).

Detta om den individuella triggern. Nu vill jag ta upp resten av världen: de som behöver kunna hantera triggade individer mitt ibland dem.

När en individ eller en grupp, uppvisar tecken på att de triggats, skulle jag först och främst be er att inte ta det personligt. De gör ofta sitt yttersta för att det ska kännas personligt. Andliga Barn förblir ofta omogna, när vi låter dem manipulera oss. Som ett exempel, när ett barn får ett raseriutbrott i affären. Vi har alla sett det hända. Om föräldern då skäms och ger efter för barnet, kommer det att ha ”lärt sig ett knep”. Det kommer då att förstå att man kan få det man vill, om man bara blir tillräckligt arg och dramatisk. Barnet kommer därför att bli rasande när det inte får som det vill, och ställa till ett ”Armageddon” för att driva igenom sin vilja.

Triggers är inte helt orelaterade. Den triggande individen känner ett visst genuint nödläge. Men livserfarenheten har lärt dem, att de kan påverka världen genom att låta nödballongen växa tills den nästan spricker. Detta är vanligtvis en helt omedveten process. Det är oftast den där Skuggan som sätter igång triggern. Men oavsett vad orsaken är, så Är det ett manipulativt knep. Personen kommer att förneka detta starkt, om ni någonsin skulle våga föreslå en sådan sak. Och det skall medges att den sannolikt inte medvetet väljer att trigga. Men det går inte att argumentera emot att den utlösande processen är ett försök av psyket, att förändra andras beteende.

”Om de bara slutar göra så, då kan jag sluta känna mig triggad,” brukar den triggande individen rationellt få det till – för att förstärka sin övertygelse om att ”problemet” ligger utanför dem själva, och beror på den andres uppförande.

Så, om ni kan höja er över den triggande individens försök att få er att ta det personligt, kommer ni att bli som föräldern i affären som helt enkelt vägrar att skämmas över sitt barns raseriutbrott. Jag är inte här för att ge föräldrarna råd, men om man inte reagerar alls på utbrotten, så kommer de så småningom att upphöra. Och om man inte ger en enda belöning till den som fick utbrottet, blir den mindre benägen att göra om det igen framöver.

Så det första ni kan säga till er själva när ni observerar ett triggande är, ”Det här handlar inte om mig.”

Det andra ni kan säga till er själva är: ”Det är inte till någon hjälp alls, om jag medger något som den här den personen uttrycker, när den är i detta triggande tillstånd.”

Försök att stanna centrerade inom er själva och var medvetna om att det ni bevittnar, är ett tecken på DERAS andliga djupa smärta. Var så medkännande som möjligt. Så vänliga ni bara kan. Men också så bestämda ni kan. Ni gör INTE NÅGON en tjänst, genom att ge efter för manipulationerna av ett Andligt Barn.

Det ni KANSKE kan göra, är att föreslå en träff framöver, för att diskutera den triggade individens missnöje, när känslorna lagt sig lite. Diskussionen kan bli av först när de kan närma sig ämnet på ett lugnt och rationellt sätt. För det kan bara bli en förhandling under en lugn diskussion. Och endast genom förhandling kan båda parterna komma till en resolution, som båda känner är acceptabel. Och detta kräver mognad. Då inbjuds det Andliga Barnet till att kunna bli vuxet.

Avslutningsvis: Jag säger inte att triggande individer inte känner ett genuint missnöje. Jag talar inte om huruvida de känner till orsakerna för triggandet. Jag vill helt enkelt göra min ståndpunkt klar: en känslomässig explosion är bara användbar om ni använder det som ett verktyg för manipulation. Och om ni inte gillar att bli manipulerade, så bör ni inte behandla andra på det sättet heller. Om ni vill få till en förändring på ett hjälpsamt och positivt sätt, måste ni göra det med mognad, på ett vuxet sätt. Ni måste lämna triggandet bakom er.

Översättning: Margareta Jonåker – www.st-germain.se

https://zingdad.com/blog/196-triggering-and-what-to-do-about-it