Brendas Blogg via Brenda Hoffman, 1 november 2019

Brendas Blogg via Brenda Hoffman, 1 november 2019

 

Kära Ni,

Ni känner förmodligen att det inte är så bra i er värld. Även om vi har tagit upp detta problem vid flera tillfällen, så fortsätter ni att oroa er för er och jordens framtid. För indikationerna finns på att de ledare som ni en gång uppskattade, inte är värda er hjälp för att få behålla sin status. Och att de ni en gång fruktade, tydliggörs dagligen.

Så det finns inte mycket för er att knyta an till, annat än till er inre värld, för allt annat verkar motsägelsefullt, ondsint och självuppfyllande. Ni antog att ni i det här stadiet av er övergång, skulle vara inneslutna i en bubbla av glädje, vilken skulle utestänga de som inte hade samma övertygelse.

Även om ni inte längre tror att separation är möjlig, så sker det fortfarande.

Ni fullgjorde varje svår övergångsfas, med hopp om att glädjen skulle bli uppenbar i nästa steg. Men nu är ni så slutkörda att ni inte längre förväntar er glädje, utan bara mer av de strider som förekommit på jorden under eoner. Just nu tycker ni inte alls att livet är lika trevligt, som det var innan ni påbörjade övergången. Ni ser jordens sårbarhet och dess invånare, vara utan det solsken ni en gång trodde var ett måste.

Ni lider säkert inte lika mycket som ni gjort tidigare under denna övergång, med förlust av familj och vänner utan någon belöning. Och nu kvittar det om belöningen är av 3D eller 5D. Ni behöver bara någon form av indikation på att allt ni har uppnått, är värt en belöning.

Istället så känner ni er ensamma, ledsna, arga och ja, rädda. Tänk om det inte finns några belöningar? Tänk om resten av ert liv på jorden ska vara så här, utan några toppar, glädjeämnen eller att få ha lite roligt? Tänk om ni pressat er nästan utöver vad ni klarar av, till detta intetsägande liv, som är i rakt motsats till det vi och andra förutsade?

Detta stämmer inte. Men tills dess ni får någon indikation på det motsatta, förlorar ni tron på att allt förändras. Så därför rasar ni inombords av ilska. Ilska och ångest, riktade mot er själva. ”Varför var jag så dum som trodde att jag förändrade världen?”

De av er som tagit er till annan plats – antingen innan ni nådde denna känslomässiga blockering, eller efter att ha gjort det – kan inte förstå de spirituella bröderna och systrarna. För ni är coola, lugna och samlade, och vet att allt går bra. Allt är bra, men extremt svårt att bevisa om ni upplever själens mörka natt, eller rensar bort era sista rädda dammråttor.

Ni föregångare är mitt i jordens skifte från 3D till 5D. Trots det så känner eller upplever ni 3D på djupet, något ni inte trodde skulle vara var möjlig. En del av ert obehag beror på att ni känner av det allmänna kaoset, från alla jordens varelser.

Ert sätt att se är så annorlunda jämfört med befolkningen i allmänhet, och ni har därför inte mycket gemensamt med dem, och ni vill heller inte vara tillsammans med de utanför er krets. Även de inom er krets börjar kräva er hjälp – om inte, fysiskt, så emotionellt. Dessa följare förväntar sig att ni, de främsta vårdarna, ska hjälpa dem igenom sina faser. Samma faser som ni kämpade er igenom, utan att veta vart de skulle leda eller sluta.

Naturligtvis är ni arga och rädda. För ni befinner er inte bara i en tid av vakuum, då ni gör de sista förberedelserna inför 2020, utan de följare som är kopplade till er, fysiskt eller känslomässigt, vill också att ni ska bära dem över deras mållinje. Så när ni känner en liten gnista av glädje, så kommer en följare, antingen i er nära krets eller de ni känner empati för, att ropa på er för att de ska få hjälp med sina problem.

Därför har ni svårt att tro att det finns en mållinje.

Både er vila och tid för egenvård är begränsad. En utmattning som liknar det ni upplevde under era barns första år. När barnet grät var det er plikt att avgöra varför det grät, oavsett hur trötta eller upptagna ni var. Ni hade jour dygnet runt. Ni faller nu in i samma mönster, och tror att ni dygnet runt måste ta hand om andra – även om ni knappt känner dem.

Sluta ta hand om. Sluta tycka synd om följarna. Få dem att själva plocka upp sina leksaker (rensa sin rädsla), istället för att göra det åt dem.

Naturligtvis verkar detta påstående obehagligt, med tanke på att det verkar som om ingen ber om er hjälp. Behöver vi påminna er om, att ni både är vårdare av jorden och känsliga för det Universella? Så förmodligen känner ni ropen på hjälp, mer än ni fysiskt upplever dem. Ni, med era sensoriska gluggar vidöppna, fångar in de känslomässiga ropen, från de varelser som inte vill göra sina övergångsarbeten.

Övergångsarbete är som ni vet, inte det lättaste. Men ni slutförde ert arbete så att de efterföljande skulle kunna slutföra sina, UTAN er hjälp. De är inte ömtåliga spädbarn som måste tas om hand. Följarna är jordens vuxna och Universella varelser. De, precis som det var för er, vill ha den lättast möjliga vägen – vilket de vet att ni kan erbjuda. För ni är kapabla till att kunna ta hand om deras smärta, när de utforskar sina nya liv. Men att göra det skadar er känslomässigt, och hjälper inte dem att slutföra övergången.

Många av de efterföljande letar efter curlingföräldrar som ni, som kan ta dem igenom de svåra bitarna, som bara de själva kan slutföra. Så därför finns de av er som är alltför känsliga i deras närhet, eftersom ni är omhändertagande av naturen.

Både ni själva och efterföljarna, måste ta en annan väg.

Ni har skapat den motorväg som följarna kan ta avfarterna från. Genom att göra det slutförde ni den svåraste delen av skapandet med 5D-vägar. Om ni stannar för att skapa en unik väg för efterföljarna, så minskar antalet föregångare som slutför sina 5D-roller.

Sluta att ta hand om – känslomässigt eller fysiskt. Ni kan inte skapa en belöning för er själva, om ni är insnärjda i efterföljarnas framsteg.

Ta hand om er själva, och förstå att följarna inte längre är spädbarn utan istället skolbarn, som vill att ni ska göra deras läxor, laga mat och städa åt dem. De vill att ni ska göra allt.

Det är dags för er att säga, ”NEJ.” Ett högt NEJ, som måste genljuda i de som omger er, och de som tränger in i er empatiska varelse, för att de är rädda.

Säg bara ”NEJ.” Så är det. Amen.

LifeTapestryCreations.com. To receive Brenda’s Blog, please click the Subscribe Button on the upper part of her “Blog & Subscribe” page and then click the – Subscribe to Brenda’s Blog by E-mail – line. Complete your subscription by entering your e-mail address and accepting the e-mail confirmation.

Copyright 2009-2020, Brenda Hoffman. All rights reserved. Feel free to share this content with others, post on your blog, add to your newsletter, etc. But PLEASE maintain this blog’s integrity by including the author/channel’s name: Brenda Hoffman and source website link: LifeTapestryCreations.com.

Översättning: Maggan

Du gillar kanske också...