Dikt via Per Beronius, 10 februari

Tema:
Från det högsta av det högsta

Den violetta flamman
Med sitt högfrekventa Gudomliga ljus helar och läker
Vad som än i stundens hetta möter, denna Gudinna av kärlek
Kan göra vad än, Hon önskar och vill

Utan att låta sig störas
Går genom eld och vatten, låter sig inte beröras
Av det som inte hör kärleken, skönheten och sanningen till

Den violetta flamman
Med sin kärlek bortom alla gränsers gränser
Ett Guds väsen som skapar, helar, och läker alla sår
Oemotståndlig, oövervinnerlig, sveper över hela Jordens rund
Likt en sommarens vänliga sunnanvind

Passerar obehindrat genom alla mörkrets hinder som söker
Hennes framfart förhindra

Renar, vad som än möter
Med sitt oemotståndliga, högfrekventa, kärlekens ljus
Som har sitt säte ett kvantstegets språng
Ovan indigosfären

Den violetta flamman, en Universums pärla och fyrbåk
För allt liv som hör evigheten till

Ingen och inget
Kan den violetta flammans framfart förhindra
När oberörd hon passerar genom eld och vatten
Visar vägen för allt liv, som hör den verkliga verkligheten till
Ljusår bortom illusionens revir

Renar, rensar upp i bråten
Sopar bort allt det som av mörkerkrafterna
De mörka hattarna skapats under de mångtusenden år
Där de tillåtits härja fritt på Jorden, på vår älskade Moder Gaia
Men en gång och för alla har i dessa de yttersta av dagar
Detta bedrägliga beteende stoppas

Den violetta flamman
Har en gång och för alla sagt ifrån, det räcker, är nog
Hon som på ett ögonblick omvandlar fantasin till verklighet
Kan göra allt som hör kärleken till

Den violetta flamman
Denna Universums fyrbåk, når in till evighetens innersta centrum
Till varje Universums minsta punkt, till vad som än i tomrummet
Har sin boning, tomrummet fyller ut
Med sitt kärlekens elixir och ljus

Ett miraklernas högfrekventa ljus som alltid står redo
När vi behöver hjälp att rätta till, vad än det handlar om
Det som har hamnat på sned, då kan vi
Den violetta flammans Gudinna
Med tankens kraft åkalla

Och på ett ögonblick
Skall hon komma till oss tillmötes med sitt kärlekens
Oemotståndliga ljus

Allt för henne möjligt
Det som kallas omöjligt hör inte
Den Gudomliga violetta flammans Rike till

*  *  *
Mottaget av Per Beronius
———————————————————————–
Om du vill veta mer om den som dessa ord satt på pränt går det bra att söka på nätet med sökordet ”Per Beronius” i det högra övre hörnet, en veteran som i sin barndoms tid på närhåll upplevt 2:a världskriget, 1939-1945, från den första dagens utbrott där, om jag minns rätt, och det tror jag att jag gör, statsminister Per Albin Hansson, via ångradion, på eftermiddagen förkunnade vad som hänt, ovissheten monumental, bombflygplans nattliga raider, stridsskepp på Östersjön, soldater från söder som fosterlandet passerade ett stenkast blott från husknuten bort, på järnvägen den smalspåriga mellan den, sommartid så idylliska lilla staden Hjo med sina 3000 invånare, och Skövde, i ånglokens era, hemmet nattetid mörklagt, sirener stundom hörde av sig med sina omisskännliga ljud, skyddsrum förberedda, svarta rubriker var dag på bokhandelns tavla invid stadens torg och den mäktiga kyrkan med sitt höga torn, en fyrbåk vid Vätterns västra strand, denna Sveriges näst största sjö, med sin förkastningsspricka av ansenligt djup, maten ransonerad, dyrtid, landet självförsörjande, från omvärlden isolerat

En pamflett, ”om kriget kommer” till varje hushåll utdelad, erfarenheter att i dessa dagar användas där det, när som helst kan hetta till, och allt detta utan att vi låter oss skrämmas, det Gudomliga med klarspråk i vårt undermedvetna talar med sitt kristallklara språk, fortsätt att vara trygg i dig själv, inget händer, som ej av dig själv är regisserat, ej av Gud är menat, på din lärandets resa genom Universums oändliga mångfaldens olika regioner, färger, former och toner

Vad än dig möter, vad som än i dessa omdaningens tider händer, där inget längre är så som det var i går, låt dig alltid omslutas av ett fridens, fredens, kärlekens och tillitens vita Cumulusmoln, som stundom sträcker sina händer mot stratosfärens högsta höjder

Förvänta dig det bästa av allt som kommer dig tillmötes, ge mörkret ingen uppmärksamhet mer, om du i den fallgropen faller, då förstärker du det, och detta helt i onödan, med den nya tidens tänkesätt skall du aldrig mer behöva hungra och törsta, om än i dessa de yttersta metamorfosernas dagar, den verkliga verkligheten oemotståndligt med sina prövostenar möter, den mänskliga kroppen ner på cellens minsta nivå till oigenkännlighet omstruktureras, en process ej från smärta fri, ett stålbad att gå igenom,inga genvägar givna, bara att acceptera och uthärda i ögonblickets varje prövningens stund, inget, absolut inget gårdagen längre likt, den Gyllene Eran har kommit för att stanna, bara att vid denna sig vänja
—————————————————————