Dikt via Per Beronius, 15 december

Ämne: Ytterligheterna varandra berör

Tema: I en eftertankens stilla stund

Mästarens, Jesu Sananda ord
Döm inte, på det att ni inte själva må bli dömda

Och ändå, så lätt, i den gillrade fällan falla
När vi och dom syndromet, av rädslan fångad, fått fäste
I det mänskliga sinnet

Förutfattade meningar, och annat otyg
Stenhårt, enögt, etsat sig fast, hörsägnen i finrummet klivit in

Vår egen rädsla projiceras ut på dem
Som till det yttre, språk, och annat, inte är
Oss identiskt lika

Inget vi vet
Och ändå av rädslan, kärlekens motpol styrda
Vi tror oss om att veta

Vad göra då, ja säg väl det
I buskarna envist huka, likt strutsen stoppa huvudet i sanden
I stället för att lyssna till Hjärtats röst

Om än, inget annat vi förstår
Skall vi förr eller senare, Rättvisans Ängel få möta
Kan det sägas tydligare än så här, vad  bakom dessa ord
Sig döljer

*  *  *
Från den eteriska världen mottaget av Per Beronius
—————————————————————————-