Dikt via Per Beronius, 22 november

Tema:
Ett fragment ur en sökares dagbok på ämnet integritet
Och den Gudagivna fria viljan människan given

Allt, vad än du gör mot din nästa
Medvetet eller omedvetet, av kärlek eller rädsla
Ur ljuset eller mörkret sprunget, det gör du mot dig själv

Valet mellan kärlek eller rädsla
Är helt och fullt upp till människans eget, självets innersta väsen
Här kan ingen annan, vem än det vara må, med hot om tvång och repressalier
Något dig pådyvla, något du själv inte önskar och vill

Av Gud blev den fria viljans nådegåva dig given
Den kan ingen dig beröva, hur än livet sig ter i denna
Den förgängliga, illusoriska, stundom mardrömslika begränsade
3-dimensionella världen

Av det eteriska
För det mänskliga ögat osynliga eviga livet där ovan
Där blott kärlek och inget annat är har vi, Moder Gaias barn
En hel del att lära, och det är då inte lite

Så minns då en gång och för alla
Den Gudagivna fria viljan kan ingen dig beröva
Du är en suverän varelse, som går din egen självvalda väg
Vad än i det illusoriska yttre drömlika
Sig uppenbarar

Illusionen kan lika lite, som tavlan med sin framtoning
Där den hänger på väggen, påverka dig, din integritet är av Gud
För evigt dig given, den kan dig aldrig berövas

Så vad göra, när hoten dig möter
Om inte rakryggad, och med högburet huvud, fortsätta framåt
I skogen på den slingrande stigen, i vetskap

Träden, och all den grönska
Som där omger dig, är dina trogna vänner, de som aldrig sviker
Vad som än i det yttre händer, med sina kärleksfulla
Mjuka, försynta vibrationer

Som aldrig pockar på uppmärksamhet
Läker sinne kropp och själ

Vad mer finns väl av livet att önska, vad än
I det yttre sig uppdagar

*  *  *
Mottaget av Per Beronius
—————————————–