Dikt via Per Beronius, 25 december

Per Beronius

Ämne: Kvantsprånget till det osynliga där ovan

Tema: uppvaknandet ur illusionens dröm, ett kvantsprång upp till evigheten

På ett överraskningarnas tidlösa ögonblick
Faller alla pusselbitar på plats, ögonen öppnade
Och du ser genom dimmornas drömridåer, livet, det äkta livet
Till dig återkommit efter tusenden och åter tusenden år
I mörkrets och begränsningarnas regi

Först händer inget under evärdliga tider, stilleståndet upphöjt till norm
Sen händer inget, sen händer allt på en gång, förlåten borttagen
Med Änglarna kan du samtala, lyssna till deras
Kärlekens uppmuntrande ord

Erfarenheten dig given, först händer inget
Sen händer inget under evighetslånga tider, sen händer allt på en gång
Med Änglavärlden är du åter fri att samtala, lyssna till deras kärlekens
Uppmuntrande sanningens ord när än du så vill

I en ensamhetens stund, från deras utsiktspunkt där ovan
Kan du se, vad som i ögonblicket försiggår och vad som i närtid är på väg
Skall komma, en ljusets tid till Jorden i antågande

Nu är det nära till den punkt
Där mörkret drar sina sista andetag, mänskligheten sin tvångströja tar av
Luften åter lätt att andas

Äntligen, har du kastat av dig de fångenskapens ord och ok
Du burit på dina ömmande axlar, men i dessa av Gud välsignade dagar
Är denna mörkerkrafternas tid en gång och för alla förbi

Genom erfarenheten har mänskligheten läxan lärt
På djupet insett och förstått, sådd och skörd som tvillingar föds
Det vi sår får vi skörda och inget mer med det

Efter en kort-kort övergångstid skall ingen människa
På Jordens hela rund behöva hungra och törsta, aldrig mer husvill vara
Änglavärlden på Jorden, vår älskade Moder Gaia, vattenplaneten den blå
En garanti, så skall det vara och förbli

Den nya tiden, anno 2017
Äntligen efter tusenden år av väntan, kommer till Jorden åter
Moder Gaia som fått utstå så många förskräckelsens plågor jublar och ler
Äntligen är detta plågoris över

Allt så vist synkronticerat
Tusenårsriket så försynt knackar på porten med orden
Väntans tider en gång och för alla förbi, den tid där människan varit fjättrad
I sig själv utan att något det minsta förstå vad som är livets syfte, mening och mål
Kan det sägas tydligare än så

Vad annat mer att göra än sjunga och vara glad
Den av Moder/Fader Gud givna, mänsklighetens fria vilja och frihet given
Skall på Jorden för evigt vara och så förbli

Vad mer att tillägga här och just nu i tidlöshetens revir än
”Människan en modig själ”, med ett tillägg, några fåtalet andetag till
Och vi skall vara i evigheten, den tidsbefriade på Jorden åter

*  *  *
Från den eteriska världen mottaget av Per Beronius
————————————————————————

Du gillar kanske också...