Dikt via Per Beronius, 30 januari, 2017

Ämne: Harmage´don eller vad

En värld i sönderfall, på det sluttande planet, en värld som gjort sitt
överlevt sig själv, vad är det vi ser, vad är det vi hör, vad är det
vi förstår, är det något det minsta.

Ordens kavalkad, höjda röster, som gör vad de förmår
att varandra de må övertrumfa med strategin, höj rösten
när argumentationen är svag.

Vart är vi på väg, en befogad fråga, nävrätten mot rösträtten utbytt
gjorde det någon skillnad, handsken är kastad, så vi må fundera
reflektera, i vår egen lilla lya, samtidigt som stormen dånar
runt knuten, men ändå med detta sagt.

Inget träd, av vilket slag det än vara må, tillåts växa upp i himlen
så hav tröst, ge inte upp, vi är inte ensamma, om än det stundom
så kan synas.

När trångsynta styresmän eller kvinnor trumpetar på
enbart månar om sitt eget revir, egot firar triumfer, baserad
på den egotrippade ideologin, vi eller dom, man tar sig för pannan.

Änglavärlden över oss vakar, men i dessa dagar
har vansinnet blivit så uppenbart tydligt, att en uppvaknande
mänsklighet på djupet börjat förstå, vad på agendan satts på pränt.

Ett fåtal ord tillfyllest, att hoppet må komma oss tillmötes
och vilka är väl dessa magiska visdomsord om inte, i all sin enkelhet
det är som mörkast innan gryningen.

*  *  *
Från den eteriska världen mottaget av Per Beronius
———————————————————————–