Dikt via Per Beronius, 9 februari, 2017

Ämne: Nyfödelsens gåva

Utan förbarmande, trummar de kosmiska energierna på
när vi passerar den trånga portalen, förbindelselänken mellan det
som varit, och det, som i dessa dagar möter.

Det förflutna som vägrat ge med sig, och det nya som sig uppenbarar
från den ena dagen till den andra, där vi mödosamt kliver upp, steg
för steg, på den steglösa stegen, den som är förbindelselänken
mellan Jorden och Himmelriket.

Inga dispensers vilopauser mer, vi har sovit mer än nog
i den 3-dimensionella världen, den, som inför våra häpna ögon
försvinner, motståndet mot ljuset ger upp, insikten vunnen
det som varit, har en gång och för alla gjort sitt
inget mer da capo på agendan.

Men den mödosamma klättringen på den steglösa stegen, den
kommer vi inte undan, upp till oss själva att välja, fortsätta uppåt
mot ljuset, eller stanna kvar, i den trånga mörka dalen
den som varit vår boning, sedan urminnes tider.

Vi må böna och be, men den kritiska punkten
är en gång och för alla passerad, Universum har fått nog
av vår senfärdighet, nu är det kallt stål som gäller.

De kosmiska energierna lyfter oss mot Himlens höjder
en Gudagiven gåva, inte helt enkel att ta emot i dessa
de yttersta dagar, ingen nyfödelse från smärta fri.

*  *  *
Från den eteriska världen mottaget av Per Beronius
————————————————————————-