Dikt via Per Beronius, 9 oktober

FRAGMENT UR EN SÖKARES DAGBOK
Satta på pränt av Per Beronius
Kapitel 1

Mina damer och herrar
Kära vänner, systrar och bröder.

Välkomna till denna imaginära föreläsning, avsedd att bli
Till en förbindelselänk, mellan det som varit
Och det som komma skall.

I denna tid, vid gränsen till Tusenårsriket
Går evolutionskurvan spikrakt uppåt, mot Himmelriket på Jorden

En planet
Som förärats många namn, bland dessa Moder Gaia
Hon som så generöst oss föder, genom sina naturens rikedomar

Under årens lopp
Har en mångfald tillfällen blivit mig givna
Att hålla föreläsningar, om det som hör vetenskapen till
Men nu kommer det att handla om något helt väsensskilt annorlunda annat
Till att börja med, om världsutvecklingen.

Vi lever i den märkligaste tid, i planeten Jordens hela historia
Några så kallade vetenskaplig belägg, att så det är, det har jag inte
Men för min egen del känns det helt rätt, och med detta låter jag mig nöja
Intuitionen, en del av detta pågående spel.

Med detta sagt, ett citat ur baksidestexten till boken, Röster från Andromeda
Utgiven för ett decennium sedan.

”Vad lärde vi av Atlantis öde? Är vi beredda att minnas?
Kanske var vi själva där, när kontinenten sjönk till havets botten
och vi utplånades från Jordens yta som följd av vårt övermod och missbruk
av kunskapens gåvor. Skall historien upprepa sig eller har vi tagit lärdom?
Genom det vi i handling gör, eller underlåter att göra, är vi kollektivt ansvariga
för vårt gemensamma öde. Än är det tid att vända utvecklingen. Än är det tid att vända helt om.
Men nu är det bråttom. Klockan är en minut i tolv. Timglaset håller på att rinna ut.
Moder Jord har tålmodigt väntat på vår omvändelse. Det är hög tid
att vakna till medvetenhet om vårt Gudomliga ursprung
och att handla i konsekvens därmed.”

*  *  *
—————————