Dikt via Per Beronius, Andlig läkekonst, 18 september, 2017

Ämne: Andlig läkekonst
Meddelande:
I dessa, de mirakulösa dagar, har vi kommit
till de höjdernas nivåer på Jorden, där vi kan lämna
föråldrade dogmer, åt sitt förgänglighetens
öde därhän.
Låta oss påminnas, om detta vi glömt
det vi kallar mirakler, är tillfullo naturliga fenomen
hör det mänskliga livets vardag till.
Här ett exempel, bland mångfaldens andra
Jesu ord, ”Tag din säng och gå”.
Hur Mästaren, Jesus Sananda
genom den oemotståndliga tankens kraft
med några fåtal ord, botade människor
från deras krämpor.
Men ansvaret är vårt eget, kan inte delegeras
svara an mot det, som Hjärtat bjuder.
Genom den oemotståndliga tankens kraft
välja att bota oss själva, handsken är kastad
det är du själv som väljer att ta upp den, eller låta
den på golvet ligga kvar.
Det är vi själva som väljer
hur vårt fortsatta liv skall sig gestalta
den andliga läkekonsten har tagit sina första
stapplande steg, bland en motsträvig
mänsklighet på Jorden.
Så än en gång, i minnet att pränta in
det vi kallar mirakler, är naturliga fenomen
hör det jordiska livets vardag till.
I dessa de yttersta dagar, genom ett kvantsprång
har den andliga läkekonsten, likt ett nyfött barn
kommit till Jorden, att här för evigt förbli.
Hoppets Stjärna
med full kraft lyser upp landskapet
från nord till syd, från öst till väst.
Det gnistrar och glimmar,
det motsträviga, som i evinnerliga tider varit
är en gång och för alla förbi.
Tusenårsriket
har tagit sitt kärlekens mirakulösa grepp
om mänskligheten, och allt det som hör
evolutionens revolution till.
*  *  *
Av Per Beronius från ovan mottaget att spridas vidare.
_______________________________________________
”Lycksalighetens ö, till glömskans domäner vi förpassat
Lycksalighetens ö, där vi levde i samklang med Gudomen
med oss själva, med våra systrar och bröder, i samklang
med allt som på Jorden skapat är. Efter vårt högmods fall
utför stupet, från Gudomen separerade, vår identitet vi
glömde, ej längre förstod, vi är ej våra fysiska kroppar
fjättrade till en materiens begränsning, vi är själar
Gudomliga väsen, på resa i ett oändlighetens Universum.
vi är menade att färdas fritt, och fjättrade vi skall förbli
tills okunskapens ok vi kastat av, fjättrade vi skall förbli
till dess förvrängda tankeformer vi förkastat, minnet åter
vunnit, vi är själar, Gudomliga väsen menade att färdas fritt.
_______________________________________________

Du gillar kanske också...