Dikt via Per Beronius; Lång natts färd går mot sitt slut, 31 oktober, 2017

Ämne: Lång natts färd går mot sitt slut.
Meddelande:
Vad är menat att sättas på pränt
denna, den första dagen i månaden November 2017
där en del av denna dag har gjort sitt
för denna gång.
Dagar kommer, dagar går
i en tillsynes oändlig räcka, varje dag
med sin speciella färg, form, och framtoning unik
ingen annan dag det minsta lik, mångfalden
ett livsvillkor, enfalden har gjort sitt.
En nådens gåva
av Moder/Fader Gud, var människa given
att förvalta, väl ta omhand, på allra bästa sätt
den kommer inte åter.
Om morgondagen
skall vi denna dag på förhand
inget det minsta veta.
Tillit en nödvändighet
för att följa med på resan
mot den tidlösa evighet, som tålmodigt väntar
på vår ankomst åter, efter vår många
tusenden årens avskildhet
ifrån evigheten.
Det är vi själva, alla och envar
som fyller varje dagens Gudagivna gåva
med sitt unika innehåll.
Likt konstnären
som fyller sin tavla med färg, form, struktur
och ordlösa innehåll, menat, att var och en
som den beskådar, tolka.
I sammanhanget, en samvetsfråga
vilken färg, form och utstrålning har denna dag
Dur, moll, eller något där mitt emellan.
Varje dag unik
ingen annan, det minsta lik
och så, det av Gud är menat.
Mångfalden
ett villkor för livets fortbestånd.
i dessa nådens dagar är det
av Moder/Fader Gud förordnat.
Vår tvillingflamma
vår sedan miljontals år saknade själens halva
vi skildes ifrån i akt och mening
Om Universums hemligheter
på egen hand erfara, lära.
Skall möta
att för evigt leva tillsammans
så som det Ett vi är.
I dessa, de yttersta av dagar
är evigheten till Jorden kommen
prövningarnas era har gjort sitt.
Fortsättningsvis är det tidlösheten, evigheten
kärleken, med sina följeslagare
skönheten och sanningen
som gäller.
*  *  *
Av Per Beronius, från det där ovan mottaget
att spridas vidare.
————————————————————

Du gillar kanske också...