Dikt via Per Beronius; Människokroppen på cellnivå totalförändras, 3 november, 2017
Ämne: Människokroppen på cellnivå totalförändras
Meddelande:
I dessa, de säregna, unika dagar
möter människan något, hon i historien
aldrig tidigare mött, och det är då inte lite.
Ett drama, av biblisk storleksordning
på den fysiska kroppens cellnivå, där människan
av Moder/Fader Gud, blir en helt ny
annorlunda kropp given.
En process, som har sina randiga skäl och rutiga sidor
och detta i akt och mening.
I dessa yttersta dagar
tillåta människan ta emot
de alltmer högvibrerande kosmiska energier
som i dessa dagar och framöver når planeten Jorden
från den yttre rymden.
Vi må minnas, vi får inget för inget
debet och kredit, måste med naturnödvändighet
balanseras.
En nyfödelse är inte lätt, men det får vi finna oss i
om vi har ambitionen att följa med
på resan, mot Himlens Rike.
Så bara att sitta still i båten
när stormvindarna ylar runt knuten.
Nu till pudelns kärna
vad är det som händer, när kroppen på cellnivå
till oigenkännlighet omstruktureras, förändras
omplanteras.
Varje minsta cell, undantag förutan
den tidigare platta kolbaserade
genomgår en metamorfos.
Till den kristallina, 3-dimensionella
diamantformen omstruktureras.
Vad är det, som det nyfödda barnet känner
när hon upplever en sprillans annorlunda ny värld
hon inte känner igen.
Inte det minsta konstigt
att gråten, hon inte kan hålla emot.
Inte helt enkelt att människa vara
i denna den yttersta tiden, där det mesta
för att inte säga allt, stöps om, till något
annorlunda okänt nytt, människan
aldrig tidigare mött.
Hur hantera
denna prövningarnas metamorfos
här finns inget patenterat självklart svar givet
bara att bita ihop, när stormvindarna urskillningslöst
över Jorden sveper.
Men ändå, med detta sagt , vi må minnas
människan kom inte till Jorden, för att i hängmattan
bekvämt slumrande ligga.
Blicka uppåt mot den eviga rymden
mot molnen, stjärnorna och allt annat
som där, sig befinner.
Vi valde att komma hit
av helt annorlunda skäl, bara att finna sig i
så det är och inget mer med det.
Evolutionen låter sig inte manipuleras
ord och inga visor, livet hårt men rättvist.
Sanningen
kärlekens och skönhetens följeslagare
kan inte för evigt hålla undan.
* * *
Detta epos av Per Beronius från ovan mottaget.
—————————————————————-
