Dikt via Per Beronius; Nådens Gudinna, 17 juni, 2017

Ämne: Nådens Gudinna
Hur vi än vrider, vänder, förtränger, manipulerar
kommer vi oss själva aldrig undan.
Vad göra när ett
sedan en evighetens gången tid
bortglömt sorgens minne gäckar, stenhårt.
Kallsinnigt vägrar att låta sig avslöjas
likt en kardborre klänger sig fast.
Oåtkomligt, oberörbart, komma upp till ytan
från det undermedvetna befrias.
Att utmana livet till dess yttersta spets
hör den högre skolan till.
Blott ett, med visshet vi vet
Oss själva, kommer vi aldrig undan.
Kommer inte ett myrsteg vidare
innan vi lyckats med konststycket befria oss
från oss själva.
Men ändå, Gud har skapat en reservutgång
för den händelse huset börjar brinna.
Vad står väl på skylten, ovan denna reservutgång
om inte, ”GUDOMLIG NÅD”.
Men vi får inget för inget, ett aber, ett men
upp till oss själva, reservutgången finna.
Vi får när vi ber, men halva vägen
måste vi själva vandra.
En universell regel
innan vi tillåts möta, Nådens Gudinna.
*  *  *
Från den eteriska världen mottaget av Per Beronius
———————————————————————-

Du gillar kanske också...