Dikt via Per Beronius; Nattens och dagens mystik, 9 juli, 2018
Ämne: Nattens och dagens mystik
Meddelande:
Vad finns att göra, på okänd mark
där inget är, vad än det utger sig för att vara
står att finna.
Hur finna vägen, till Himmelriket åter
när inget, absolut inget, det minsta är, så som
det i Stjärnorna står skrivet.
Människan, en modig själ
som visste vad hon gjorde, vid den tidlöshetens punkt
där hon fattade beslutet, lämna Himmelriket.
För en resa, på det stormens vilda hav
där blott det okända, från rött till violett, i regnbågens alla färger
från bas till diskant, från moll till dur, står att finna.
Det enda, med visshet vi vet
från natt och dag till annan, kärleken, den ovillkorliga
den som i sin tystlåtenhet blott är.
Den, som inte söker sitt
kommer människan tillmötes.
* * *
—————————————————————
Från resan hemkommen
en fråga jag mig ställer, att vara hemma
vad innebär väl det, och får till svar.
När i kontakt med din innersta kärna du är
då är du alltid hemma, var än du dig befinner
Om du dig rotlös känner, sök då ditt centrum
den gnista som är ditt sanna jag, och när du
det har funnit, då är du alltid hemma, var än
din fysiska kropp sig befinner.
Denna dikt hämtad från boken
Spårljus Del 3 Evigheten
utgiven 2005
* * *
—————————————————————
—
