Dikt via Per Beronius, Schemalagd spontanitet, 2 oktober, 2017
Ämne: Schemalagd spontanitet
Meddelande:
Spontaniteten låter sig inte styras
den lever sitt eget frihetens liv, ljusår bortom
det mänskliga sinnets begränsade ego.
Spontaniteten, en Gudagiven gåva
som oanmäld dyker upp, när människan
i en omedvetenhetens stilla stund minst
det anar.
Ingen ide´, att ropa i öknen, kom fram här och nu
ur ditt gömställe, fåfängliga ord, och inget annat
men vad göra, när spontaniteten vägrar till ytan
låta sig uppdaga.
Här står absolut inget annat till buds, än att uppgivet
lägga penna och papper åt sidan
andra jaktmarker söka.
Med en resignationens suck, ett gott försök
som gick upp i rök, så vad annat att göra
när spontaniteten trilskas.
Om inte, tålmodigt vänta och se, vad det
vi kallar tidens hegemoni, den illusoriska
forntid, framtid, nutid, bär i sitt sköte.
Spontaniteten ett lurigt väsen
låter sig inte schemaläggas, låter ibland
med ett skälmskt, okynnigt, lurigt leende
människan gå på pumpen.
Men minns i sammanhanget,
och detta är inte oviktigt
Gud har humor, humorn hör kärleken
skönheten och sanningen till.
* * *
Av Per Beronius från den eteriska världen mottaget.
__________________________________________
__________________________________________
Det är som mörkast innan gryningen, världen i spänd
väntan på dagen D, den nya dag, i en ny tid, tusenden
och åter tusenden år vi väntat på, slutpunkten för
mörkrets dynasti, det mörker, som i otaliga generationer
hållit människan i ett järngrepp av slaveri, fångenskap
och förtryck, det mörker som hämningslöst parasiterat på
människans energi, efter några sista försök, ställningarna
hålla, viker mörkret, inser slaget är förlorat, blott döds-
kampen återstår, innan ljuset herraväldet återtagit, med
full intensitet flödar åter över Jorden, tränger in i vart
minsta skrymsle och hörn, det är som mörkast innan
gryningen, världen i spänd vänta på dagen D.
Citat ur boken:
Ropet från Kosmos, Nedräkningen har börjat.
Utgiven 2008.
__________________________________________
