Dikt via Per Beronius; Silvertråden, 30 juni, 2017
Ämne: Silvertråden, livlinan, själens cirkelgång
Var dag oförutsägbar
ty så, det av Moder/Fader Gud är menat.
Allt som händer
har sin oförutsägbara Gudomliga mening.
Varför är det så
vad vore livet värt att leva, om vi på förhand visste
vad morgondagen i sitt sköte bär.
Livet menat, att vara helt oförutsägbart
en lärandets resa, om dagen, i vår fysiska kropp.
Om natten, i den eteriska världen
den för det mänskliga ögat osynliga, med livlinan
silvertråden, den livsviktiga, för den fysiska kroppen
helt nödvändiga, den som förbinder kroppen med själen.
Det som händer, när den klipps av, då har
den fysiska kroppen gjort sitt, vad händer väl sedan.
Då fortsätter vi utvecklingen i själen, vår eteriska ”kropp”.
och så det fortsätter för denna gång.
Tills det är dags att återfödas
i det lilla nyfödda barnets skepnad, med utsuddat minne
vad som hänt i tidigare liv.
Så här det fortsätter
varv efter varv, i en själens cirkelgång, hur länge?
Här och nu förborgat, om detta
skall vi inget veta, evolutionen oförutsägbar.
* * *
Från den eteriska världen mottaget av Per Beronius
———————————————————————–
