Dikt via Per Beronius; Själens mörka natt, 12 juli, 2017

Ämne: Själens mörka natt
Vad finns att säga, när det sista ordet är sagt
vad mer finns på bordet att lägga, när det sista kortet
på bordet är lagt, svaren på dessa frågor
kristallklart givna.
Det finns ingen början, det finns inget slut
allt i Universum, i cirkelgång sig rör.
Cirklar, för varje fullbordat varv
sig förflyttar, ett snäpp, mot Himmelrikets
allt högre höjder.
Ordet, det magiska
vad fanns väl, innan det första ordet blev sagt.
Det ord, där Gud uttalade orden
varde ljus, och ljuset blev till.
Vad har vi av dessa ord att lära, om inte
allt i Guds rike är möjligt, inget omöjligt.
Ett, med visshet vi vet
förr eller senare, skall vi alla möta
vår saknade själens halva.
Hon eller han
i en evighetens gången tid, vi skildes ifrån
ingen skilsmässa, från smärta fri.
Med avsikt, på olika vägar
i ett oändligt Universum gränslöst stort
lära om oss själva.
Lära om livet, med alla dess mysterier
från det minsta, till det största.
I dessa, den Gudomliga nådens dagar
där Tusenårsriket välkomnande öppnat porten.
Är det Guds mening
vi skall äntligen, efter vår ensamhetens
tillsynes evighetslånga vandring.
Möta vår saknade själens halva
vår tvillingflamma.
Hon eller han vi skildes ifrån
i en evighetens förgången tid.
Att äntligen, för evigt leva tillsammans
Så som det ETT vi är.
I och med detta
har själens mörka natt
en gång och för alla, gjort sitt.
Vad mer finns att tillägga än
människan en modig själ, som insikten nått
även det omöjliga, är möjligt.
*  *  *
Av Per Beronius, från den eteriska världen mottaget
———————————————————————–

Du gillar kanske också...