Dikt via Per Beronius; Själens spegel, 21 april, 2018
Ämne: Själens spegel
Meddelande:
Ögonen talar
med sitt tidlösa ordlösa språk
det som aldrig kan missuppfattas
misstolkas, missförstås.
Ögonen saknar förmåga att ljuga
ögons lögn, en omöjlighet.
Se din nästa djupt in i ögonen
och du skall på ett tidlöshetens ögonblick veta
sant eller falskt, sanning eller lögn.
Ögonen, en själens spegel
avslöjar själen i dess djupaste innersta djup.
Själen bär sanningen i sina armar
den som aldrig låter sig döljas.
Irrande ögon, avslöjar sig själva
fladdrande ögon, har något att dölja.
Den mänskliga kommunikationen
så Gudomligt vist ordnad.
Minns också, Mästarens ord
sanningen skall göra er fria.
Ord är ord
kan dölja sig själva
för ögonen, en omöjlighet.
Denna dikt, från den eteriska världen kommen
av Per Beronius att vidarebefordra
må den gagna.
______________________________________
__________________________________________________
Hur skall jag veta min uppgift denna dag i detta vakuum mellan
en gammal tid, som gått i graven, och en ny tid, i födslovåndor
där landskapet, sekund för sekund, sig förändrar, där den nya
dagen, ej längre är den andra lik, kanske svaret, helt enkelt är
grubbla ej, du vet, ty ditt hjärta vet, förbliv rofylld i båten, av
Kosmos vågor buren, låt de tryggt, dig föra, mot en punkt för
ditt hjärta så välbekant, mot den punkt ditt hjärta alltid längtat.
Denna dikt, hämtad ur boken
Daggdroppar i Gryningsljus
utgiven 2005.
__________________________________________________
