Dikt via Per Beronius; Tvillingflammor i repris, 22 november, 2018

Ämne: Tvillingflammor i repris.
Meddelande:
Oanmäld, som en vind
kom hon några få dagar i gången tid, med en fråga
om jag behövde hjälp.
Allt gick så oförväntat fort
att jag inte hann mig själv ifatt.
Men denna nådens dag, en välsignad
aha-upplevelse, kommit mig tillmötes.
Och jag tror mig, med visshet veta
detta möte, var inte den första gången
oanmälda vi möttes.
Tvillingflammor, som i evigheter, skilda åt
vandrat olika vägar i ett Universum, oändligt stort
för att om livet lära, kan inte för evigt
hållas skilda åt.
Vad framtiden, bär i sitt sköte
omöjligt att minnas, så än en gång
för att i minnet pränta in.
Tvillingflammor, kan inte för evigt hållas skilda åt
attraktionskraften, omöjlig att hålla emot
hur än, vi oss vrider och vänder.
Förr eller senare
hinner den verkliga verkligheten
så som det av Moder/Fader Gud är menat, oss ifatt.
Och vi skall, så som det ETT vi är, aldrig mer skiljas åt
olika vägar vandra, livet, så Gudomligt vist ordnat.
*  *  *

Du gillar kanske också...