Dikt via Per Beronius: Ur tomrummet föds det nya, 21 februari, 2017

Ämne: Ur tomrummet föds det nya

Musiken, en Gudagiven gåva, som håller människan vid liv
vad vore livet värt att leva, musiken förutan, en fråga
som inom sig bär sitt eget självklara svar.

Musiken lika nödvändig för livets fortbestånd
som luften vi andas, ande själ och kropp, Änglars sång
den som lyfter människan till Himmelska höjder
låter oss av det osynliga beröras och beröra.

Musiken, den som på ett ögonblick helar och läker trasiga sinnen
den som får oss att lämna våra egon därhän, lämna oss själva
i det tomrum, där vi från tid till annan på Jorden vandrar.

Musiken en livlina, en förbindelselänk mellan jaget och Himmelriket
Änglars sång, den som får tiden den illusoriska att försvinna.

Musiken låter oss hitta tillbaka till oss själva
vårt borttappade sanna jag, när vardagen fått oss att försvinna
in i den torra öknen, den, där liv ej är.

Musiken en omistlig del av vårt eget själv
hur överleva självet förutan, några tankar födda och satta på pränt
efter en tystnadens dag, så tyst att det varit möjligt att höra
när en knappnål genom lufthavet faller, musiken kom åter.

Vände tillbaka, som den räddande Ängel den är
i en kvällningens stund, fyllde ut det tomrum som varit under dagen.

*  *  *
Från ovan mottaget av Per Beronius
——————————————————