Dikt via Per Beronius: Ursjälen, monaden, enhetsprincipen, 22 februari, 2017
Ämne: Ursjälen, monaden, enhetsprincipen
Så hände det, som med sannolikhetens mått omöjligen kan hända
två själar, som varit på resa, skilda vägar, sedan miljontals år
i ett Universum oändligt stort, sökt utan att veta efter vad
liv efter annat på Jorden sökt utan att finna.
Där emellan, från kroppen, själens fordon under jordelivet befriad, så
har det fortsatt i en tillsynes evig, oändlig räcka utan slut, tills miraklet
oväntat, förvarning förutan, sig uppenbarade i sin kärlekens
den violetta flammans skrud, låter det omöjliga hända.
De båda åtskilda själarnas vägar korsar varandra
till sin häpnad blir varse, den själ jag mött, i detta miraklernas
ögonblick, är ingen mindre än min tvillingflamma, min saknade hälft
i omedvetenhet jag sökt utan att finna.
Ett omtumlande, osannolikt, själarnas möte, dessa båda tveklöst
i glädje och gamman sig återförenar till det ETT, den ursjäl, monaden
den som föddes i en sedan miljoner år gången tid, två själar
tvillingflammor, som aldrig någonsin mer skall skiljas åt
aldrig mer på skilda vägar vandra.
När detta, som med osannolikhetens mått mätt i dessa dagar händer
då inser människan, miraklernas tid är inte förbi, vad än mörkret
har för sig, försöker, kan det aldrig ljuset släcka ut
Ljuset oemotståndligt evigt.
I dessa turbulensens dagar med tydlighetens alla mått
alltmer uppenbart, mörkerkrafterna i sina mångfaldens skepnader
i ett hörn målat sig in, striderna, de fysiska, mentala och verbala
skall inom kort vara ett minne blott, ett minne
som dag efter annan bleknar, tynar bort.
Livet på Jorden, vår älskade och vördade Moder Gaia
skall i närtid vara återställd till sitt ursprungliga skick, så som det
av Moder/Fader Gud var menat, där kärlek, skönhet och sanning
är, var människas självskrivna födelsens lott och egendom.
Vad är det som väntar inom kort, om inte en kärlekens
blomstrande Moder Jord, en pärla i evighetens oändliga rymd
inga mörkrets desperata försök kan detta förhindra, så det
står skrivet i evighetens bibliotek, kärlek föder kärlek
det medvetna livsvalet tillsynes enkelt.
Som avrundning på denna inlaga, en påminnelse
när Gud skapade ljuset med orden, ”varde ljus”
och ljuset blev till.
* * *
Från ovan mottaget av Per Beronius
——————————————————–
