Ivo of Vega via Sharon Stewart, 18 juni 2020

Ivo of Vega via Sharon Stewart

18 juni 2020

Ensamma Ljusarbetare

Jag: Ivo, jag blev precis påmind om den effekt vi skapar i ljusarbetares liv. Genom att hela tiden komma ut med videos och nyhetsbrev på vår hemsida, i vår blogg, så förser vi Ljusarbetare med information för att hjälpa dem i deras arbete, men en sak jag ibland glömmer är att vi är liksom en röst som ropar ut till ensamma ljusarbetare som är omgivna av allt UTOM det de helst av allt vill ha omkring sig. Jag kan verkligen relatera till det!

Jag har också byggt mitt liv på det sättet, speciellt sedan jag blev 40. Ju mer jag vaknade upp till det faktum att jag var annorlunda och började acceptera det, desto mer kom mina gåvor ”on line” så att säga, aktiverade. Motstånd mot sanningen om vem du är stänger ner era andliga gåvor snabbare än detaljhandelsdörrarna vid stängningstid. Då jag arbetat där vet jag hur snabbt de dörrarna stängs när klockan slår stängningsdags. Förresten måste butikschefen fortfarande stanna ytterligare 15 minuter för att stämma av kassan och stänga affären till nästa dag, så sluta hamra på dörrarna i tron att ni måste köpa något. Kom tillbaka nästa dag. Låt dem vara, ok? De har stått på benen i timmar och längtar efter att få sitta ned! Ni har ingen aning om hur många detaljhandelsarbetare jag känner till, inklusive mig själv, som fått problem med benen på grund av för mycket stående.

Problemet för ljusarbetare är att vi är spridda över hela jorden, strategiskt placerade, har jag hört, för att hålla upp ljuset i våra områden. Energin hos en ljusarbetare kan sträcka sig på en radie av 150 km! Så er energi hjälper till att väcka upp människor inom det området, kanske till och med längre. Om ni riktar energi mot andra delar av världen, kan ni hjälpa till med deras uppvaknande också. Orsaken till att så många människor vaknar upp till sanningen om den djupa staten nu är att vi hållit upp ljuset i alla dessa år. Den mänskliga kroppen är en mottagare av energi, som en åskledare, och vi har konstant tagit emot energi från våra hemplaneter, högre dimensioner och från alla varelser som önskat att vi gör det åt dem. Och, kan jag tillägga, inklusive Gud. Det är inte utan orsak som den djupa staten/de mörka vill hålla vår energi låg. Ni skulle vara mindre effektiva och tjäna dem, inte Ljuset.

Så vi hamnar i situationer som känns som en fisk på torra land. Jag var tydligt den som var annorlunda i min familj, i min vänkrets, på arbetsplatsen … även i den andliga kyrkan jag besökte för att studera medialitet. Alla hade lägre medvetande än mig. Jag vet varför nu, men då förstod jag inte varför människor betedde sig som de gjorde och varför jag alltid hatade det.

Jag vill bara säga, inse det, vi tog på oss ett jobb som inte många skulle skriva på för. Det skulle de kanske ute i galaxen, eftersom det där handlar om kärlek och om att hjälpa andra, men här på jorden, ur en fysisk människas perspektiv, skulle ingen vilja gå genom det vi gör. Ensamhet är en svår sak att stå ut med. Och stigmat av att känna sig annorlunda än alla andra är svårt.

Nu är jag vid en punkt där JAG ÄR GLAD att jag är annorlunda. Jag skulle inte vilja vara i deras skor, vetande vad jag vet om jorden nu, inte på något sätt!

Det andra vi måste komma ihåg är att vi alltid utför arbete. Från det vi föds tills vi dör, används vi för att föra fram Ljuset på jorden, om vi så inser det eller inte. Så om ni är 80 år gammal och precis vaknar upp nu, så är det för att det är meningen. Ni förstod aldrig vad som pågick på jorden tidigare därför att ni fortfarande arbetade på att vakna upp. Det tog mig lång tid också: jag var 53 när Ivo började tala med mig. Faktum är, jag tror att på den tiden var det inte nödvändigt för ljusarbetare att vara medvetet vakna till den grad det är nu. NU tror jag det är viktigt för ljusarbetare att vara medvetet vakna och att använda sina sinnen för att skapa förändring. På den tiden tror jag inte det var så nödvändigt. Vissa visste. Era Timothy Leary´s, hippierna visste, Malcolm X tror jag också var något på spåren som vi nu vet. Vi är del av massuppvaknandet och det är bra. Allt är tidsatt. Allt är bra.

Det andra angående oss är att när jordlingar stänger sina dörrar för oss, och kräver att vi ska bete oss lika avvikande och motbjudande som de kan göra, då vänder vi oss instinktivt till våra husdjur, eller naturen, för att finna tröst, och det är rätt lösning, återigen. (Jag kan höra Ivo prata. LOL.) Det är vad ni måste göra – ansluta er till natur-matrisen och lämna den artificiella utomjordisk-tillverkade matrisen bakom er. Jag får ut mycket mer av att sitta nära vattnet, titta på träden och ankorna, kännande energin och vinden i mitt ansikte, än jag gör av att titta på en TV-skärm. Jag äger inte ens en TV. Jag får ut mycket mer av att ansluta till naturen för det är därför – därför att jag kan ANSLUTA till den i stället för att få ytterligare en vägg framför mitt ansikte, så som när jag talar med de flesta människor. Jag får ingen förbindelse med dem, jag får mycket god förbindelse med naturen, träd kan tala telepatiskt med mig, liksom min katt eller människors hundar. De låter förresten som barn.

Vi söker efter saker som tillfredsställer oss; vi söker efter förbindelse, och hittar den ibland på ovanliga platser, men vanligtvis inte bland andra människor. Så har jag upplevt det i alla fall.

Nästa år planerar jag att köpa ett hus och dra mig undan från samhället. Annat än för inköp av mat eller förnödenheter har jag inget intresse av att komma tillbaka till staden. Jag har haft den drömmen hela mitt liv – att bara dra mig undan, bort. Och det ska jag också göra.

Det jag finner vara mycket sant angående en ljusarbetares liv är i vad ni ger, inte i vad ni får. Och det kommer att sluta med att ni ger ut mycket förlåtelse, har jag sett. Mycket. När ni ändrar ert fokus till att ge istället för att förvänta er att få, ansluter ni till er själ. Er själ är givaren, er personlighet tränades till att vara mottagaren. Jag svänger fortfarande fram och tillbaka. Just nu är min hyresvärd på väg för att fixa till min lägenhet, och han verkar ha hängt upp sig på att jag gått upp en storlek sedan Covid började. Först och främst angår det inte honom och han har verkligen ingen rätt att diktera hur jag borde se ut eller vad jag borde äta. När människor har den inställningen till mitt liv revolterar jag vanligen genom att framför deras ögon äta precis den mat de inte tycker jag ska äta. Jag gjorde så mot min mor för länge sedan därför att hon ville att jag skulle bli vegetarian som hon. Så hon fick titta på mig när jag åt en stek. Jag ser på min hyresvärd från ståndpunkten av vad han ger mig, inte vad jag ger honom. När jag ser på honom från ståndpunkten av vad jag kan ge honom och glömmer att det är meningen att han ska ge mig, så fungerar det bättre. Jag har lärt mig att vara ganska självförsörjande ändå. Men jag tackar honom för att han hjälper mig installera min luftkonditionering.

Otillfredsställda behov från barndomen kan ibland ligga kvar i vuxenheten för att förstöra vår upplevelse av livet. Jag märker att ljusarbetare kan ha många otillfredsställda behov eftersom vi inte passar in och vi avskyr oss själva på grund av det. Så vi måste tänka ut ett annat sätt att uppleva livet med tillfredsställelse, och det är genom att anta själens sätt att se på saker. Utan att vara kontrollerande, fokusera på att ge. Ja, sätt gränser, men fokusera på att ge om faktiskt det enda ni kan göra är att förlåta – för det är vad den är till för – förlåtelsen. Det är själens väg, inte personlighetens. Så min hyresvärd gör något som verkligen förargar mig – förväntar sig att jag ser ut på ett sätt som passar honom, som om det angår honom – vilket är en absolut kränkning av mina gränser och löjligt kontrollerande, men allt jag kan göra är att fortsätta förlåta honom varje gång jag tänker på det. Och det är vad jag kan ge honom och mig själv.

Jag tycker att synen på jordelivet som något som ska ge er något är fel sätt att betrakta det. Se vad ni kan ge det och jag tror, oaktat personligheten, att ni kommer att känna mer tillfredställelse med att leva här.

Er personlighet måste lära sig sätta gränser mot andra som kanske funderar på att utnyttja er – jag har erfarenhet av det. Det finns en skillnad mellan att låta andra hjälpa er och att utveckla ett beroende, och jag är mycket på min vakt mot dem som verkar göra så. Jag kommer att hjälpa er. Jag kommer inte att leva livet åt er. Ert liv gavs till er för att levas, inte till mig.

Så, med hälsosamma gränser intakta, känner jag att det är liktydigt med att ni lär er att ge. Och ni får bestämma vad och hur mycket ni kommer att ge. Om ni tillåter att andra säger er vad ni ska ge till dem, så är ni kontrollerade, och det är en kränkning av den fria viljan. Jag går inte i kyrkan, men om jag gjorde det skulle de obligatoriska 10 procenten anpassas till vad jag kan ge. När jag ser Romersk Katolska kyrkobyggnader eller till och med Anglikanska kyrkor och jag ser min månadslön så vet jag vem som får för mycket pengar och vem som inte får tillräckligt. När man blir autentisk kommer man att kunna se dessa saker tydligt och man kommer att ha styrkan att säga nej till kontroll och manipulation av sig själv och sina pengar. NI bestämmer hur ni ska använda dem. NI bestämmer vad ni ska ge till ljusarbetar-gemenskapen, ni bestämmer. Det är ert liv, ni ansvarar för det, ingen annan. Jag har träffat människor som försöker med ”du är inte ovillkorligt kärleksfull” manipulationen på mig, och det är vad det är: manipulation avsedd att få er känna skuld för att ni inte ger dem vad de vill ha. Gå inte på det.

Jag är ovillkorligt kärleksfull, annars skulle jag inte vara här, inte heller ni. Men att leva ovillkorligt är INTE något vi kan kosta på oss just nu – ni måste sätta hälsosamma gränser för att kunna göra ert jobb.

Ivo: Det är rätt, min älskade. Din vägledning gällande vad du ska göra kommer från din själ, inte utifrån i form av andra.

Jag: Jag har diskuterat vad jag gör med dig och Ashtar, och den riktning Implantat-Kommunikation tar är upp till oss, inte till någon på jorden, och speciellt inte till någon som de mörka skulle skicka för att förstöra vårt arbete.

Ivo: Detta måste också tas i beaktande. Det är därför som inre vägledning och stöttning är nödvändigt.

Jag: Jag längtar efter att du kommer i egen person och kan svara på allas frågor. Du kan prata all vetenskap du vill med dem; jag behöver inte förstå vad du talar om, för det gör jag allmänt sett inte i alla fall.

Ivo: Jag skulle älska att lära ditt folk vår vetenskap.

Jag: Ok, då tror jag det var dagens meddelande. Fokusera på att ge utan att bli utnyttjad. Styr ditt eget skepp, ta befälet men ge. Om allt ni kan göra är att förlåta, gör då det. Lev som om er själ var på jorden.

Ivo: Detta är ett underbart meddelande till ljusarbetare, min älskade.

www.sharonandivo.weebly.com

YouTube: SharonandIvoofVega

Översättning: Markku