Kollektivet av Guider via Caroline Oceana Ryan, 20 december 2019

Kollektivet av Guider via Caroline Oceana Ryan, 20 december 2019

 

Ett Meddelande till Ljusarbetarna – 20 december 2019

av Caroline Oceana Ryan

Denna veckas vägledning från de Uppstigna Mästarna, Galaktikerna, Jordens Elementaler, Älvornas Äldste, Änglalegionerna och Ärkeänglarna kända som Kollektivet:

Hälsningar, kära ni! Vi är mycket glada över att ha detta ögonblick att prata med er idag.

Idag har vår författare bett oss ta upp det problem som många känner nu (med det menar vi de flesta Ljusbärare som för närvarande finns på Jorden).

Och det är, ”Med allt detta högre ljus som kommer in på planeten så finns det några som säger: ’Nu kommer vi att kunna ta oss till högre dimensionella verkligheter, återta vårt 12-strängade DNA och manifestera mer av det vi önskar,’ etc. Vilket är mycket fint.

”Men hur är det med att allt detta ljus som drar upp allt vi inte längre kan leva med? Det kan göra att platsen blir mycket obekväm att befinna sig på. Jag har aldrig känt mig mer ansträngd och utmanad!”

Vi håller med om att detta är en mycket ovanlig tid, inte bara på grund av de kontinuerliga vågorna med högre ljus som nu väver sig in i era dagliga verkligheter – i det som pågår, i era energisystem och i era mentala, emotionella och fysiska kroppar.

Er ande återanpassas likaså, eftersom det finns så mycket som människorna genom århundraden fått med sig, genom att leva i 3D, vilket kolliderar med det som är naturligt för de i de högre världarna.

Denna kollision är aldrig trevlig när den upplevs i en fysisk kropp.

Ni kanske tänker: ”Jag blir Ljusare, därför borde jag känna mer glädje, inte mindre! Varför kommer all denna ledsamhet, ilska, känslor av sorg eller förlust upp?

”Det blir för mycket vissa dagar. Jag lyckas tränga bort det och må bättre ett tag, men sedan pockar det på igen och kräver att bli lyssnat till. . .”

De röster som kräver att bli hörda, även om de kanske inte talar i ord, är upplevelserna från detta och andra Jordeliv, och liv levda någon annanstans.

De förklarar för er att er kropp inte längre kan stödja vissa tankar, känslor, resonanser, frekvenser, om den ska kunna flytta till en högre vibrationsnivå.

Det kan liknas vid när någon hyr ett hus av dig, och säger att det finns hantverkare och damm överallt, att golvbrädor bryts upp, ljudet av hammare som dunkar och sågar som väsnas hela tiden.

Hur ska man kunna bo här? Frågar de.

Och det är i grunden vad ni säger, och vår medkänsla är stor för det ni tar er igenom, för detta inte kan vara ett smidigt sätt att resa genom livet.

Det är därför det är absolut nödvändigt nu – att ni dagligen släpper allt som inte längre passar ert högre goda – nu och i framtiden.

Vi skulle föreslå, att ni bara sitter ner med ert högre själv, guiderna, Änglarna, själen eller vilka högre guider som helst, ni önskar kalla in.

Skriv ner, eller berätta högt, det ni inte längre kan ha kvar i er verklighet.

Det kan annars bli som att ta på sig offerkoftan.

Det kan finnas en alltid närvarande känsla om att ni aldrig gör tillräckligt – att andra kommer först oavsett vad, ert jobb, företag eller att era roller som förälder är motivet för att leva.

Det kan vara en känsla av att ni blivit av med mycket; att ni blev rånade för länge sedan, men att ingen har stått till svars för det.

Det kan vara en och annan släng av ledsamhet, sorg, raseri, känslor av vilsenhet, övergivenhet, utfrysning, som ni ännu inte har förankrat i någon händelse eller upplevelse.

Vad är det ni bär på som ni inte längre kan bära på, kära ni? Bara ni själva kan svara på det.

Om ni är osäkra på vad det är – vilka trauman eller andra skakande upplevelser som har skapat denna stora skugga eller tyngd ni känner inombords – kalla på ert högre själv och kräv att det tar bort energin från det helt och hållet, tillsammans med allt som är involverat i det.

Det kan kännas som om ni ger upp en stor del av de ni är, men vi försäkrar er att tunga känslor, falska övertygelser eller en falsk och tungt ansvarskänsla, inte är de ni är.

Det var något ni tog på er för länge sedan för att överleva – för att ni inte skulle ha kunnat stått ut med det på något annat sätt.

Det skriker nu på att släppas, eftersom det inte kan tillåtas existera mitt under er egen ökande vibration.

Inget av detta är ni i sig självt – ilskan, känslorna av förlust eller dislokering, känslorna av att aldrig vara, göra eller ha tillräckligt.

Ert Sanna Själv är en mirakulös Varelse, som lever helt i nuet och aldrig är utan det som behövs på livets väg.

Aldrig utan ett varmt leende till de som hälsar, och aldrig utan anledning att känna Tacksamhet.

Ni är de ljusa och vackra, de som knappast tycker det är motigt att hantera påfrestningar och överraskningar, eftersom ni inte längre reagerar på det som uppstår på grund av det eller runt dem.

Ni är de som tillåter hela Livet flöda fram och genom, noterar olika vibrationella ljud, former och färger, men behöver aldrig bedöma något som bra eller dåligt.

Finns det sådant som fortfarande är i skugga på Jorden?

Ja, naturligtvis – och er medkänsla och skärpta medvetenhet kommer att se den helt nu.

Paradoxen är, att er egen exponentiella tillväxt nu kräver att ni även befriar er från sorgsenheten av att se någon annans smärta, när ni nu äntligen helt släpper er egen.

Det finns ingenstans att gömma sig, kära ni.

Ni kommer ännu att ha dagar då ni undrar, När kommer angreppet att upphöra? Och det är förståeligt.

Ni som volonterade för att komma fram vid denna tidpunkt, har gjort en plötslig skarp sväng – en kollisionskurs kanske ni säger, när ni frigjorde er från densiteten i 3D-livet, så att ni kan Stiga Upp.

Och sedan kan ni reinkarnera igen på Jorden eller någon annanstans, utan att ha gamla skuggor släpande efter er, och den gamla tätheten som tynger ner er.

Mycket av vad det mänskliga hjärtat bestämmer som nödvändigt – att vara stängt och försiktigt, döma andra, välja övertygelser framför intuitiv kunskap – är helt enkelt en övning i självskydd.

Föreställ er kraften hos de som inte behöver skydda sig själva, för att ta sig igenom sina dagar!

Föreställ er styrkan hos de som inte tar varje ögonblick som en personlig knuff eller skymf, utan helt enkelt som Livet i dess oändliga ström, vilket flödar genom och runt omkring dem och miljarder andra.

Detta behöver inte vara ert tuffaste liv på Jorden, eftersom ni inte behöver ”fastna” i mönstren av det, eller något annat livs energier, såvida ni inte väljer det.

Vi inser att bara ord inte healar; enbart tankar räcker inte för att lätta på era bördor.

Därför arbetar vi med er alla energetiskt, för att hjälpa er att äntligen släppa det Falska Självet, som ni skapade i detta och i många andra liv, så att ni kan överleva i era omgivningar och i den nu rådande maktstrukturen.

Ändå försäkrar vi er om att överlevnadsmekanismen inte längre är nödvändig, och har mer än nog överlevt användbarheten.

Ni har kommit fram nu för att frigöra er från allt självskydd, eftersom ni inser att det som andra gjort mot er, eller mot det minsta, mest oskyldiga barn, inte har något att göra med någon, utom angriparna själva.

Ni ser nu att de har skapat en fälla till sig själva, i vilken de kommer att falla, såvida de inte vaknar och inser vilket Falskt Själv de skapat, och de intriger som är involverade med att hålla det självet aktivt, och skapa det deras ego-sinnen kräver.

Istället för att skylla på eller känna medömkan för dem, berätta för dem: ”Tack för att du påpekade det som förmodligen är ett gammalt sår från årtusenden, för nu kan jag låta det komma upp, känna det och släppa det för all framtid.”

Släpp det sedan.

Ni har inget mer att säga dem. Kanske är några av dem era vänner i högre dimensioner, som gör er en annorlunda sorts tjänst, som ni kanske gjort för dem i andra liv – vilket  hjälper er att heala det ni burit på alltför länge.

Vår författare kommer ibland ihåg orden från karaktären i Baby Suggs to Sethe, huvudkaraktären i Toni Morrisons odödliga verk, Älskade:

”Lägg dem ner, Sethe. Svärd och sköld. Ner. Ner. Båda ner. Nere vid floden. Svärd och sköld. Studera inte krig längre. Lägg ner den där röran. Svärd och sköld.”

Ja – svärdets aggression, sköldens skydd. Tiden är slut för båda.

Det vet ni, kära ni!

Med själva er närvaro tillkännager ni det för världen, annars skulle ni inte vara här nu.

Vi sänder er vår Kärlek, vänner, med stöd för allt ni går igenom nu!

Och vi är alltid med er.

Copyright 2019, Caroline Oceana Ryan

Översättning: Maggan

Du gillar kanske också...