Matt Kahn: Sanningen om Motståndet, 21 juli, 2020
Matt Kahn: Sanningen om Motståndet
Absolut ingenting inträffar i er verklighet som ett resultat av motstånd. Det som många uppfattar som ett motstånd mot förändring är en process för att få nödvändiga mängder erfarenhet av att förvandla ”Jag vet inte vad jag ska göra” till ”Jag har varit här tidigare och min kännedom gör att jag kan lita på den process jag är i. ”
Detta är anledningen till att allt händer exakt som det gör: att ge er upplevelsens och erfarenhetens gåva, så att ni oundvikligen kan känna er så säkra genom de upprörda vågorna av förändringar att ni kan vara helt medvetna genom varje upp, ner, vinst och förlust så att ni kan tillgodogöra er den visdom som varje utfall eller möte ger till er uppmärksamhet.
Många har föreställt sig, ”om jag kan skynda mig och vara helt medveten om den visdom som visas för mig, eller lära mig den här lektionen så snabbt som möjligt, skulle jag inte behöva känna så här längre.” Kan ni se den rena oskulden i den uppfattningen? Vi gör bara en tendens till skuld på oss själva, närhelst obehag tolkas som en straff, istället för en indikation på en obehaglig belöning av insedda erfarenheter.
Mantrat för detta djup av offermentalitet är ”om bara detta hänt skulle jag vara så mycket bättre just nu.” När det som inte händer fortsätter att inte hända är det vanligt att dra slutsatsen att något måste vara ’fel’ med er. Inte ens detta indikerar motstånd mot något som helst; ni motstår inte den visdom som livet förbereder er att ta emot. Det är helt enkelt inte stund för de insikter eller möjligheter ni känner kommer.
Liksom frön som vårdas när de planterats på plats, behöver allt som växer inom er tid att mogna som resultat av vilken som helst nivå av omständigheter. Om ni försökte lära multiplikation till ett nyfött barn, skulle barnet inte förstå djupet i ämnet. Inte på grund av motstånd, utan för att det ännu inte har fått tillräckligt med erfarenhet för att ha kunskapen om språket och allt annat det säkert kommer att förmedla på en resa med tillväxt och expansion.
När ni inser att motstånd aldrig är ett skäl till varför saker är som de är, kan ni ödmjukt böja er för en av era hårdaste lärare och allierade, vilken är dimensionen av tid. Erfarenheten hos dem som autentiskt har upplevt att tiden försvinner, eller till och med känner att tiden inte har någon konkret existens beror på djupet av erfarenheter som uppnåtts under en tröskel av tid.
Oavsett varför ni tror att saker kommer och går som de gör, så är det medvetandet om ert högsta själv som maskeras som tidsintervall som säkerställer att ni får det nödvändiga djupet av upplevelser som krävs för att se vad bara ni är avsedda att se, på exakta stunden ni är ämnade att se det. Dör någon för att de står emot livet? Inte alls. De gick över i det exakta ögonblicket som de fick alla stunder av alla de erfarenheter som de behövde för att gå vidare till nästa nivå av expansion.
Har någon som kämpar sig genom livet en hårdare väg på grund av motstånd? Icke alls. De gör helt enkelt samma mönster av val, så själv-förnedrande det än kan synas, tills med djupa erfarenheter det uppstår tillräcklig mindfulness, uppmärksamhet och självreflektion för att kunna göra ett mer mäktigt modigt val för framåtskridande.
Känner någon rädsla på grund av att något motstås? Nope. Rädsla är känslan från ert nervsystem signalerande osäkerhet i okända verkligheter, vilket är exakt varför upplevelsens gåva kommer att eskortera er ovanför tröskeln av tvivel, förnekelse och obeslutsamhet.
Och kanske är orsaken till att så många människor inte kan övervinna det motstånd de känner är för att de inte kan övervinna ett motstånd som inte finns. Ni står inte emot något. Ni får livsfärdigheter i oändliga grader av självmedvetenhet. Dessa förenade med era genomlevda erfarenheter, vänder varje känsla av att stänga av sitt tyngdkraftsgrepp för att bli den blomstrande nåden att öppna upp.
Motstånd är bara ett sätt evolverande andliga varelser har tränats för att förmana sig själva och andra genom att tolka livets resa ur en rigid skolastisk syn på belöning eller straff: om det känns bra, måste det vara någon slags belöning.
”Om det känns som en belöning, antar jag att jag gjorde något rätt. Om det inte känns som en belöning kan det bara vara en straff. Om det känns som en bestraffning, måste det ha varit något jag gjorde fel för att få detta på mig själv.” Denna undermedvetna härlednings kedja är det tysta missbruksspråket. Även när andras missbruk projiceras på er orsakar inte motstånd mot förändring detta beteende.
Oavsett om andra missbrukar er, ni missbrukar andra, eller till och med om ni missbrukar er själv, indikerar sådant beteende brist på erfarenhet som källan till mänskligt lidande. Detta är anledningen till att vi förlåter … inte som en form av att glömma eller låtsas allt är okej, men ber Universum att välsigna dem som skadar så djupt att de projicerar sin smärta inåt eller utåt, så upplevelsens gåva kan förändra det sätt de tänker, uppfattar , svarar och väljer.
I hjärtat av förlåtelse tackar vi Universum för att vi fått exakt de kombinationer av upplevelser som behövs för att bli ännu större uttryck för vår högsta potential. Även om fantasin kan föreställa sig vägar för hur det kunde ha varit lättare, om bara ni eller någon annan var på något sätt annorlunda, kommer ni i slutändan att se att för att vara den ni föddes för att bli – kunde livet inte ha hänt på något annat sätt.
Må denna visdom låta er först och främst vara snälla med er själva när ni genomgår processen att få de upplevelser som er oskuld behöver. När ni är vänliga mot er själva, blir mer bekanta istället för främmande, kommer ni att kunna vara mer medkännande med andra utan att vara en känslomässig dörrmatta för någon att torka på sig.
Även när misshandeln av era hjärtan påminner er om gränser ni behöver skapa, visar andras reaktioner er deras bristande erfarenhet av att vara ensam, vilket får dem att känna sig avvisade av era gränser istället för att vara tacksamma för de val som, om de stöder er välbefinnande, kan bara stödja deras växande mognad också.
Välsigna hjärtat i varje varelse som, när de håller ett rum för er eller andra, projicerar ett antagande om motstånd mot erfarenheter som inte är redo att skifta. Det bara avslöjar helt enkelt någon annans brist på erfarenhet som utlöses av den heliga processen ni befinner er i. Den kan inte påskyndas, gå genvägar, förhandlas eller mattas av. Den kan bara bli ett möte, så öppen som ni kan vara – att veta att ni säkert kommer att vara mer öppen än någonsin tidigare, precis så snart upplevelsens gåva görs och formar er till mästerverket i livets högsta vision.
Allt För Kärleken,
Matt Kahn
https://tinyurl.com/y5wukftd
Översättning: Mats
