Moder Jord via Pamela Kribbe, 26: november

Moder Jord via Pamela Kribbe, 26: november

 

Jorden via Pamela Kribbe: Känn Om Igen Hur Det Brukade Vara.

Kära människor, Jag är rösten från Moder Jord. Jag bär era mänskliga liv genom denna resa. Känn mig i era ben, i era kroppar, i alla celler i kroppen. Jag levererar byggstenarna för era mänskliga kroppar.

Jag finns inte bara inom er fysiskt, jag är också en energetisk varelse, som är mycket gammal. Jag har en själsenergi, ett andligt liv, och så fort ni föddes på ytan av min kropp, försåg jag er med min energi, energin från Jorden.

Energin av mig, av Jorden, rör sig tillsammans med dem som bor på mig, det vill säga hela mänskligheten. Min energi är receptiv för er; Jag absorberar den, lär mig av den, och försöker ge er det som hjälper, och är bra för er.

I mitt hjärta, är jag fri och är inte föremål för dualitet, vilket är anledningen till att jag kan känna vad människor behöver, på en energetisk nivå. Mitt hjärtas energi finns i era kroppar och är naturligtvis inriktat mot balans. Era kroppar och min, är energetiskt sammankopplade, och vi bildar en helhet.

Jag berättade alldeles nyss, att i mitt väsen, i min kärna, är jag inte knuten till dualitet. Men själva det jordiska livet – växter, djur och människor – är föremål för dualitet. Då finns födelse och död, sjukdom, hälsa, ungdom, ålderdom; känslor av kärlek och ljus, och känslor av förtvivlan och rädsla. Allt detta är delar av livet på mig; men inom mig, i min kärna, är jag fri från allt detta, så att jag kan tillåta allt att ske.

Känn vem jag är i min essens. Jag är en del av Kosmos helhet, men jag har samtyckt till min uppgift som bärare av mänskligheten. Jag följer med er på era vägar, men jag kan inte ta över åt er. Det är er specifika uppgift, och ska uppfyllas av mänskligheten som helhet, det pågår nu, och ska utföras av er.

Ni, hela mänskligheten, har speciella krafter för skapelse: förmågan att skapa och få nya saker att hända. Jag ville ge er den möjligheten, även om det innebär att ni ibland ger efter för dualitet, och då inte känner inom er, att ni är fria från den. Men förstå att ni, som själar är fria, från födelse och död; ni är eviga, även om ni ofta förlorar kontakten med den känslan, när ni lever på Jorden. Men jag kan ge den essentiella känslan tillbaka till er, om ni bara litar på mig.

Jag är inte den som sänker ner er i dualitet. Det är slöjan av rädsla som skapats av människan – okunnigheten, förlusten av ert själv – som gör livet på Jorden så svårt ibland. Men så har inte alltid varit fallet. Det har funnits tider på Jorden, när grupper av människor levde i total frid och harmoni, med varandra och naturen.

Och just nu, under meditation, känner några av er igen det livet; livet, när ni kände er naturligt välkomna på Jorden, både som barn och som vuxna, och även som de själar ni är.

Det blir ofta någon slags ”schizofreni”, som uppträder omedelbart när ni börjar ert jordeliv; en splittring mellan vilka ni egentligen är, och vad människorna i er omgivning förväntar sig av er, eller tvingar på er, ofta på grund av sin egen rädsla och osäkerhet. Och från början, blir det ett gap mellan vad ni känner och vad ni bör känna; mellan vad ni vill göra, och vad ni förväntas göra.

Men ni har haft liv på Jorden, då början var mycket smidigare; då ni kunde vara mer intima med era själars energi, och uppväxten präglades av ömhet och glädje. I dessa liv och samhällen, fanns det också ett slags disciplin, men det var med en varsam hand, som var i harmoni med den mänskliga naturen.

Barn i dessa samhällen, uppfostrades med att ta sin inre värld på allvar. De uppmanades att lyssna på sina känslor, ärligt och öppet, och att lyssna till rösten inom sig själva: deras rädslor och fördomar. Detta visar på ett mycket moget samhälle, ett samhälle där den inre världen hos människorna, togs på största allvar.

Nu, är fixeringen i samhället nästan totalt inriktat på den yttre världen, på kunskap som gör det möjligt att skapa, tillverka och organisera, eller beställa saker. Men alla dessa aktiviteter är fokuserade på det yttre. Uppmärksamheten på den inre verkligheten, vilken faktiskt är skaparen av den yttre verkligheten, den yttre världen, har gått förlorad – men inte helt.

Det finns fortfarande spår i mig, av de urgamla grupperna och samhällena, där människorna levde med kärlek i samvaron med varandra, genom kunskapen från själen och den inre verkligheten. Spåren från dessa samhällen och dess människor, finns kvar i mitt energifält, i det energetiska området av Jorden. Och även om de fysiskt är borta från jordens yta, lever de fortfarande i mitt minne, och i det kollektiva minnet hos mänskligheten.

Jag ber mänskligheten att friska upp minnet, genom att tänka efter hur det skulle ha varit att födas i ett sådant samhälle, omgiven av likasinnade och, naturligtvis, genom en förbindelse med era inre väsen, era kärnor, era själar. Känn hur lätt livet skulle vara då. Det hände även då smärtsamma saker, som bortgång av nära och kära, förlust, smärta och även missförstånd, men allt hände mot bakgrunden av fred, förståelse och trygghet.

Att växa upp bland likasinnade, ger en djup känsla av trygghet, av acceptans, och förmågan att utvecklas fritt. Känn åter igen hur det var; kanske ser ni bilder av samhället som ni var en del av, i en annan tid. Koncentrera er lika mycket på vilka ni var då, på den energi ni utstrålade och den uppenbara känslan av välbefinnande ni hade. Ni kunde vara öppna för andra människor och er omgivning, eftersom ni var grundade i er själva.

Ni tyckte om er själva. Ni tvivlade aldrig på att det fanns ett utrymme speciellt för er; att ni hade något att bidra med till helheten. Det var helt enkelt en gåva, och alla visste det. Känn hur ni fick exakt det ni behövde: möjliggjort av er omgivning.

Det fanns människor omkring er som förstod er och gav er värdefulla råd. Och framför allt, de åstadkom en atmosfär av harmoni och visdom. Se nu detta som en mycket speciell gåva, som ni fick i det förflutna.

Ni är grundarna av denna energi, denna form av gemenskap och samvaro; skaparna av den energin nu. Det tas inte längre för givet att få växa upp med en sådan stabil grund, men ni bär minnet av det i era hjärtan. Ni bär minnet av ett liv fyllt av harmoni, där ni kunde utveckla era andliga gåvor naturligt: er kärlek, er känsla för skönhet, er kreativitet, er värme.

Meningen är att ni ska plantera detta ljus, som ett frö på jorden, på grund av den erfarenheten ni har från det förflutna, och att ta det framåt.

På ett sätt, som ljusarbetare, läggs det nu tillbaka på er själva; ni är inte längre delar av en väv av trygghet och tillhörighet av likasinnade grupper. Era själar visste att ni skulle ärva en svår uppgift, men meningen var att ni skulle ha fått denna energi av värme och uppmuntran från det förflutna, så att ni skulle kunna ge den till de platser där energin nu inte finns.

Det är kärnan i Ljusarbetet: att ni ska tända ljus där det nu inte lyser – men först och främst inom er själva. Om ni är säkra i er själva, kan ni med största sannolikhet skapa det tillståndet igen, som en gång fanns naturligt; då kan ni också vara ett ljus för andra, och det sker av sig självt.

Det viktiga är att skapa utrymme för omtanke, först och främst genom att vara sanna mot er själva. Och jag ber er att göra det nu. Jag ber er att se på er själva med verklig respekt – precis nu. Känn efter hur gamla ni i själva verket är, och hur många gånger ni redan har levt på jorden som människor. Ni har smält och integrerat alla dessa upplevelser: upplevelser av ljus, och erfarenheter av djupt mörker. Ta er själva på allvar; respektera er mognad.

Ibland är ni precis som små barn, som inte längre vet vad de ska göra, som inte ser någon utväg. Men tiden har gått, och det kommer ingen lärare som talar om för er, vad ni ska göra. Nu är det dags att våga stå på egna ben; att verkligen gå inom er, och upptäcka vilka skatter som finns där, de ni redan har samlat in genom alla dessa liv.

Det finns inte längre ett omhändertagande samhälle, som förstår och skyddar er. I det avseendet är ni lämnade åt er själva. Men det är en del av er väg och utveckling. Nu kan ni göra det – ni kan verkligen det. Det handlar om att tro på sig själv.

Anslut med min kärna, med mitt hjärta, som inte har någon tid, födelse och död. Jag fanns där under alla de liv, när ni bodde på mig. Känn er tidlösa kärna också. Ni vet redan så mycket; ni är redan så rika inombords. Anslut med ert eget ljus och känn att det flödar genom er. Känn det flöda i hela kroppen, från tårna till fingertopparna. Känn fötterna stå stadigt på marken. Ni är kraftfulla människor, och vi behöver er.

Ni kan fräscha upp minnet hos mänskligheten; Ni kan hämta vibrationer av harmoni och kärlek som nu är så är nödvändigt, och som saknas hos så många. Ni har kunskap om den inre världen hos människorna och er själva. Ni är känner igen de djupa känslorna och ni kan acceptera det som förekommer i människornas liv. På så sätt för ni hit kärleken och tryggheten, i denna värld av rädsla och tvivel, och det är ert kall.

Jag kommer att arbeta med er. Energin från de uråldriga samhällenas ljus, kommer nu att spridas över hela världen. Det är ingen intention, att små öar av harmoni och fred uppstår. Avsikten är nu att allt ska ingå, och det är därför ni är utspridda över hela världen. Först är ni ensamma, men sedan, när kontakter och nätverk uppstår, kommer ni gradvis att börja leva som likasinnade igen, men nu blir det allomfattande och alla är inkluderade.

Nu pågår det så mycket förändring, att öarna inte längre räcker till; Det är nu dags för ett globalt uppvaknande. Och även om det ibland verkar vara en omöjlig uppgift, så tro på er själva. Ni har frön inom er, embryon av ljus. Våga så dem och synliggör dem. Det är era uppgifter; det är de ni är – tro på det.

Tack för er uppmärksamhet.

Jorden

 

Översättning: Margareta Jonåker

 

Translation by Maria Baes and Frank Tehan

 

© Pamela Kribbe

 

”Jorden: Känn om igen hur det brukade vara” kanaliserat av Pamela Kribbe, november 2016, på www.jeshua.net