Överlevnadsmanuskriptet nr 424

Överlevnadsmanuskript nr 424, 30 augusti 2014

Via Aisha North

 

När människorna började utvecklas, började också många av de medfödda förmågorna de hade med sig, att minska. Det här låter som en motsägelse, men är i själva verket exakt vad som hände. För mänskligheten kom att framstå som den perfekta arten som redan var programmerad för att uppnåhöga höjder genom sina egna förmågor att klättra ännu högre, och ni var alla inställda på att bli de strålande varelser ni hade längtat efter att bli.

 

Men ack, ett ingripande kom i vägen, en där andra intressen injicerades in i själva ert blodomlopp och där er framtid anpassades så att den skulle passa dem som kom hit för att finna ett sätt att tjäna sina egna intressen. Och resten är historia som man säger, förutom det faktum att även om dessa inkräktare ansträngde sig aldrig såmycket, kunde de inte utplåna er varelses strålande inre centrum, oavsett vilka knep de tog till. Det som blev undertryckt genom uppenbar manipulation och utpressning har återigen befriats av er, underbara varelser med förmågan att dra er själva upp ur det rädsloträsk som många av era bröder och systrar har fastnat i och lidit under i livstid efter livstid.

 

Missuppfatta inte det hela, ni har också levt liv i rädsloträsket som resten av människosläktet, men även då fanns det något inom er som höll en strimma av hopp vid liv. Så ni kom tillbaka gång efter gång, och väntade tålmodigt på rätt tid för att denna lilla gnista skulle brista ut i full låga. Och nu äntligen har den tiden kommit och till och med innan ni föddes den här gången visste ni, utan skuggan av ett tvivel att tiden kommer att komma när ni står upp och säger att nu räcker det, jag kommer inte att ledas bort från mitt sanna jag längre. Jag kommer att stå rak och stolt, kasta av mig bojorna och lära mig att flyga igen. Och det gjorde ni, och här är ni nu, strålande i er glänsande ljusskrud, men ni har fortfarande mer att erbjuda denna värld och hela skapelsen, och det är det som håller på att bli uppenbart för alla.

 

För nu kommer dessa dolda drag, denna djupa åder av skimrande gyllene ljus som ni har burit med er, väl undanstoppad, under varje resa ni har gjort till dessa stränder, äntligen att börja visa sig som den skatt den verkligen är, och redan nu kommer er villighet att utforska denna dolda resurs att fålångtgående konsekvenser och spridas även utanför era kända omgivningar. Ni kommer att öppna ett förråd som återigen kommer att hjälpa till med att såett fröhos allt och alla det berör, såvad ni håller påatt göra är att bokstavligen ställa till med en veritabel fruktbarhetsfest, där sporerna ni frigjorde kommer att börja gro så fort de landar påen lämplig ”yta”.

 

Även om ni tycke att er värld har förvandlats till en desillusionerad karg ödemark, misskött och destruktiv, kan vi bara säga tänk om. För den här världen är fortfarande lika levande som förut, men som vi har sagt om och om igen, ytan som ni lever på tycks vara mindre fruktbar påsåmånga sätt. Men det är återigen en fråga om vad ni ser, inte vad ni kommer att få.

 

Ni har lyckats gräva ner er själva under det här kvävande lagret av gammal, förstenad fångenskap och ni har grävt ner era rötter djupt, djupt ner i de bördiga fälten under denna mycket tunna hinna av icke-ljus, som fortfarande täcker en stor del av ytan påden här planeten. Men ni har redan klarat av att skaka av er det lager av damm som fick er känna det som att ni höll påatt kvävas, och det har er planet också. Tillsammans kommer ni att se till att resten av detta gamla och unkna täcke börjar lösas upp en gång för alla. För ni expanderar alla nu i en rasande fart och som vi tidigare har nämnt, er förmåga att påverka ökar också och era individuella energifält kopplas redan samman på ett sätt som har säkerställt etableringen av upplysta korridorer över hela er planet.

 

Även om det fortfarande finns vissa delar av er värld som lider under ett tungt moln av negativitet, kan ni ändå resa runt i världen och fortfarande andas in den friska luften av frihet. Orsaken till det är helt enkelt att ni har tillåtit den lilla ljusgnistan som ni bär med er, att få den första kittlande smaken av frisk luft. När ni öppnade dörrarna till det ljus som strömmande in från Skapelsens yttre delar, tog den lilla gnistan chansen att äntligen växa till en sprakande eld, en eld som inte bara renade er, utan hela planeten ni lever på.

 

Missuppfatta oss inte för ni är inte klara med reningsritualen än, för det finns fortfarande några riktigt envisa fläckar som behöver utsättas för ljus och för frisk luft innan de helt släpper taget, men den uppgiften kommer att fullbordas genom er villighet att låta ljuset stråla obehindrat och ofiltrerat genom er varelse. Och inte bara det, det kommer ocksåatt ske pågrund av det faktum att själva marken ni går på, kommer att lägga ännu mer kraft till den redan högeffektiva blandningen av upplyst energi och i sanning upplysta varelser som beträder samma jord.

 

För ni är partners nu i ett försök som sträcker sig över tidsåldrar och i en strävan som sträcker sig över kontinenterna, de djupa haven och själva luften ni andas. Eftersom ni har lyckats återförena er själva, inte bara med ert inre, utan ocksåmed det inre av er underbara värld, kommer ni inte att ha några problem med att främja den här utvidgningen av ljuset, såatt det kan beröra hjärtat och sinnena hos varenda levande varelse som bor här.

 

Dörrarna som ni har öppnat till era innersta skatter är nära knutna till dem djupt inne själva Moder Jords livmoder, och tillsammans kommer ni bokstavligen att alstra och medskapa det nya. När ni går vidare pådenna skimrande ljusväg föder ni nya idéer, nya lösningar och nya möjligheter varhelst ni väljer att lägga ert fokus på. Ni är bokstavligen en vandrande reklampelare för det nya livet som redan har börjat få fäste på er planet. Tillsammans får ni det att hända igen, men ni får det att hända på det sätt som det var menat, genom Ljus och genom Kärlek, genom glädje och en harmonisk konversation mellan er och den himmelska kropp ni alla vistas i.

 

Och melodin ni unisont spelar nu är verkligen en melodi av yttersta skönhet och harmoni, men är ändå en liten försmak av vad som komma skall. Ni har fortfarande en bit att gå, men vägen framåt darrar redan av förväntning för vad ni kommer att skänka den i form av kreativitet, uppfinningsrikedom, medkänsla och hängivenhet. För ni sår kärlekens frön med varje steg ni tar och med varje andetag ni drar in, djupt ner i era lungor.

 

När ni fortsätter att sträva framåt kommer ni att känna det helhjärtade stödet inte bara från var och en av oss som svävar omkring er, ni kommer ocksåatt känna det oändliga stödet från er egen Gaia, ert hjärtas Moder och Moder till allt liv under era fötter. Genom det kommer den Nya Världen att resa sig, eftersom de frön ni så generöst sår kommer alla att slå rot när de finner bördig jord och ett överflöd av näring, oavsett var de landar och oavsett hur långt bort ni sprider ut dem.

 

Så gå ut och fortplanta er, och gå ut och skapa era drömmars land och hav och var medvetna om att det inte spelar någon roll hur storslagna era drömmar är, de är inte för stora för att bli verkliga. Ni kan inte drömma för stort, inte heller behöver ni vara rädda för att ni åstadkommer för lite, för ingen av dessa alternativ gäller längre.

 

Fortsätt att låta flödet ta er dit ni önskar och vet att vart det än är kommer det att bli till den plats ert hjärta har drömt om i eoner. Än en gång önskar vi er god fart påer resa, och än en gång tackar vi er alla från hela Skapelsen för att ni är de ni är och för att ni gör det ni gör. Ni är inte längre de räddhågade varelser som saknar självförtroende, för ni har funnit er inre kärna och ni har funnit att ni inte brister i något avseende och för det kan vi inte tacka er nog.

 

Det är ni som får detta att hända och det är genom ert mod som allt det här har kunnat ske, och nu kommer ni att fortsätta att överraska och glädja inte bara oss, utan även er själva. Vi har vetat hela tiden vilka bedrifter ni är kapabla till, men under en mycket lång tid trodde ni om er själva att ni inte kunde någonting alls.

 

Ni behövde inte bevisa det för oss, men ni behövde imponera påer själva lite innan ni började ta till er denna sanning. Men nu när ni äntligen börjar minnas er egen storhet, finns det inget som kan stoppa er. Så fortsätt att göra det ni gör, och fortsätt att påminna er själva om omfattningen av era prestationer.

 

Ni är de verkliga skaparna av era liv nu, och det är en bedrift som ingen kan ta ifrån er. Inte heller kan någon stoppa er i era ansträngningar att uppnå ännu mer i er längtan efter ett nytt liv. Framtiden är er, mina vänner, i ordets rätta betydelse, för ni är de som förverkligar den genom att skapa era drömmar och blåsa liv i dem –varje dag, varje timma och varje sekund ni vandrar på Jorden.

 

Översättare Ulla Krogh –www.st-germain.se