Sananda, 15 november 2014
Sananda, 15 november 2014
Via John Smallman
I illusionen förefaller det som vansinne att förlita sig på kärlek.
Här i de spirituella rikena, där ni alla också har er eviga existens, även om ni tillfälligtvis är omedvetna om denna sanning, så ser vi med glädje era fortsatta magnifika framsteg mot ögonblicket för ert uppvaknande. Som vi ofta har sagt till er och som jag nu upprepar ”Det blir inga förseningar!”, Guds plan är alltid perfekt, tidsenlig och enligt schemat, även om för er som ”synbarligen” är begränsade av och inlåsta i illusionen, och som med förhoppningar har följt de olika upplyftande meddelandena skickades till er under eoner av tid av olika heliga kanaler, så förefaller det som att inte mycket händer på Jorden.
Många av er som har upplevt PTSD (post traumatic stress disorder) är medvetna om att det kan intensifieras av återkommande mardrömmar av en ganska så hemsk karaktär, vilket ytterligare stressar er för det finns ingenstans att undkomma, inte ens i er sömn. Illusionen är en liknande mardröm för många av er – som tillägg till alla nya PTSD som kanske har orsakats av trauma under era nuvarande liv – i och med att det är pågående med väldigt få tecken på att det bara är en mardröm, för det förefaller att vara så verkligt och ni förefaller inte att kunna vakna upp ur det. Ni får dock en viss vila från det då ni sover, för ert högre Jag för bort er från er kropp under korta perioder så att ni kan hämta igen er under natten så att ni kan fortsätta med det mänskliga livet som ni har valt att följa vid denna tid.
Ja, för många av er så är denna specifika livstid intensivt stressigt och uppskärrande för det förefaller än mer verkligt än tidigare. Detta är så eftersom ni har samlat på er mycket negativ karma, vilket behöver tas upp och frigöras under detta liv så att ni kan gå framåt till ert uppvaknande som gudomligt planerat och ämnat. När ni valde denna specifika inkarnation visste ni att det skulle bli mycket hårt arbete, mycket krävande, och mycket stress, men med stor förtänksamhet och med viss extremt vis guidning att hjälpa er i era val, så beslutade ni er för att detta var den bästa vägen för er i detta nu. Att behöva acceptera minnesförlust som en del av kraven gör det inte heller lättare för er. Alla på Jorden gör dock utmärkt arbete och gör fantastiska och högst effektiva ansträngningar för att kollektivt föra mänskligheten till dess ögonblick av uppvaknande, och ni kommer att lyckas högst underbart. Ni får en enorm stor hjälp från er bröder och systrar i de spirituella rikena, och Ljuset av Kärlek brinner kraftfullt i det djupaste centrat av er individuella gudomliga varelse, som när er, och uppmuntrar er att gå framåt. Att misslyckas med att vakna upp är varken ett val eller ens en avlägsen möjlighet. Fortsätt att påminna er själva om denna sanning, särskilt då ni känner er trötta, eller då ni tvivlar och oro plågar er. Ni uppnår helt klart vad ni satte er för att göra, och inget kan förhindra er från att nå ert mål.
Ni behöver påminna er själva att ni är odödliga; perfekta gudomliga varelser skapad av er älskande Fader för att evigt åtnjuta de gåvor med vilka han överöste er när han skapade er. Gåvor som gör att ni kan skapa såsom Han gör. Ja, ni har kraften att skapa! Han skapade er sedan gav Han till varje av er en aspekt av Honom själv; Han gjorde er jämlik med Honom så att ni helt och fullt kunde engagera er med Honom i alla era kreativa åtaganden. Det finns ingen hierarki i Himlen för alla är Ett.
Sedan använde ni naturligtvis er av er obegränsade frihet för att bygga en allvarligt begränsad och påhittat miljö i vilken ni kunde utföra era spel av separation, en separation från Källan, vilken håller er för evigt levande och ytterst välmående. Inte en särskilt bra idé. Men Gud visste att ni snabbt skulle lära er att det var ovist att försaka de underbara gåvorna som Han hade förlänat er med, genom att placerar er i en spartanskt miljö med mycket hårda begränsningar på er rörelseförmåga, och att ni snart skulle börja söka efter er väg Hem. Dessa gåvor väntar på er vilja att återta dem, och de kommer att assistera er på er hemresa.
Då ni inte längre kunde fara fritt över hela skapelsen började ni bli irriterade på varandra, skyllde på varandra för situationen som ni fann er själva i – våta, kalla, hungriga och rädda – med total glömska om att ni skapat denna ovälkomnande miljö och de svaga och klena kropparna i vilka ni förskansat er själva i. Ja, minnesförlust är en del av illusionen, en del som bidrar till dess synbara verklighet för er. Om ni kunde komma ihåg Gud och Himlen så skulle Illusionen inte fungera, och ni ville mycket gärna att det skulle fungera, tills att den gjorde det! Då fann ni er själva synbarligen ensamma, kalla, vilsegångna, förvillade och rädda Ni hade glömt bort Kärlek. Ni ville desperat ha Kärlek, ville bli älskade för ni kände er så tomma och ofullbordade utan Det. Men ni hade glömt bort vad Det var, ni visste bara att något var allvarligt fel, något mycket viktigt saknades, men ni visste inte vad. Ni gick in i relationer med förhoppningar om att finna denna felande aspekt av livet hos någon annan, och denna andra sökte det samma i er.
Men Det fanns allt inom er, alltid! Inte utanför er, i någon annan som kanske blev övertalad att ge Det till er. Men ni var blinda inför denna Sanning, och i er misär vände ni er emot varandra, eller samlades i likasinnade grupper för att få stöd, och slogs med de som ni såg såsom annorlunda från er själva, och därför ett hot mot er som måste förstöras.
Alla era personliga spirituella guider, och alla de älskvärda som kanaliserar guidning från mästarna i de spirituella rikena, säger er att vägen ut ur illusionen är att anamma Kärlek, och enbart Kärlek. Det finns inget annat. Men många av er har fortfarande problem med detta ”koncept”. Inom Illusionen så förefaller det som vansinne att förlita sig på Kärlek, eller en öppen inbjudan till andra att stjäla alla er världsliga tillhörigheter. Och nästan alla företagsorganisationer på planeten är uppsatta med den uttalade intentionen att förstöra andra företag och ta över deras områden.
Men det finns inga världsliga tillhörigheter! Allt av en världslig karaktär, allt som har form, fysisk substans, existerar bara tillfälligt, och så snart som det har tillverkats börjar det en process av sönderfall. Det förefaller er att det synbara Universum, som har existerat under 13.7 miljarder år, är mycket gammalt, men i sanning så är det bara ett ögonblick, mindre än en eller två sekunder jämfört med evigheten. Det är bara det att som människor upplever ni livet som mycket kort, som går förbi mycket snabbt, och jämför med Universum så är era liv såsom ingenting, omärkliga i den större bilden. Men detta är precis den typ av separation som ni sökte att uppleva när ni konstruerade illusionen. Och det är överväldigande för er att försöka tänka er er plats och er betydelse – och ni vill absolut vara betydelsefulla – i detta synbarligen enorma Universum i vilket ni var och en är en sådan liten obetydlig partikel, som existerar enbart under ett flyktigt ögonblick på detta enorma tidshjul.
Så var glada att det inte är något annat än en illusion, en illusion som ni byggde för er själva och som ni uppehåller genom er tro på den! Om detta inte var fallet så skulle er framtid absolut vara blek. Det finns dock ingen framtid och inget förgånget, det finns bara det eviga nuet, i vilket alla Guds gudomliga skapelser är för evigt närvarande i oändlig glädje. Ert oundvikliga öde är att vakna upp och återigen engagera er med er den kärleksfulla Källan och uppleva denna outtalbara glädje.
Er kärleksfulla broder, Jesus,
Översättning Per Staffan – www.st-germain.se
