Santa Lucia via Ann Dahlberg, 19 november, 2019

Santa Lucia via Ann Dahlberg, 19 november, 2019

 

Jag är Lucia och det är snart dags för ljusets högtid. Det är bra om man minns denna högtid, på det sätt som jag ville förmedla det, på den tiden som jag levde på Jorden. Jag försökte skänka lite ljus till de svagaste i samhället, de som hade förlorat hoppet om sig själva och den värld de levde i. Jag gav dem så lite, ändå var deras tacksamhet så stor, att deras gensvar smälte mitt hjärta. Jag förstod att det var mitt kall, det var det arbete som jag kommit ner till Jorden för att göra.

Vi har alla en gåva, att ge till oss själva, den mänsklighet som vi tillhör. Ibland förlorar vi den i alla de bekymmer som vi möter, och ibland griper den tag i oss så starkt, att vi endast kan följa vårt hjärtas uppmaning. På så sätt blir vi alla helgon i någon tid på Jorden, även om inte alla blir ihågkomna för det. Vi är alla Guds barn och vi följer den plan som han har för var och en av oss. Vi behöver gå till roten inom oss själva för att finna den skatt som ligger förborgad där.

Jag följer er alla och där mitt arbete påbörjades, är det många som nu har tagit vid och fortsatt detta arbete på ett storartat sätt. Det gläder mitt hjärta och jag är så tacksam för det. Det är många som lider på Jorden och det är många som behöver hjälp, och det gäller inte enbart det fysiska utan även det psykiska har fått sig en rejäl törn idag. Det är många som lämnar Jorden för tidigt, då hoppet har släckts i deras hjärtan. Hoppet som håller oss levande och ger oss visioner om ljus och kärlek. Hoppet som jag såg tändas i mångas ögon när jag gick på Jorden. Hoppet som höll de levande och som bidrog till en ny anda och förbättring i deras tillvaro. Hoppet som ger oss tron på det goda igen, tron på dig själv och livet som har getts dig i ett visst syfte. Det är viktigt, kära vänner, vad ni än gör så håll fast vid hoppet och ge hoppet åter till de medmänniskor som behöver det. Underverk kan ske och de sker när du har tänt ljuset i din broders eller systers öga.

Låt nu denna ljusets högtid påminna dig om hoppet och tron på förändring, och kärleken som evigt stråla ner till er från din Fader Guds ansikte. När du hjälper dina medmänniskor så hjälper du dig själv. Ni stärker varandra och i gemenskapen med varandra så kan stora ting ske. Jag blev stark tillsammans med de jag hjälpte, deras hopp blev mitt hopp, deras tro blev min tro, deras kärlek blev min kärlek. Ensam kunde jag inte göra så mycket men tillsammans stärktes våra visioner och det kunde ske, det som skulle ske. Min strid blev vår strid och tillsammans blev vi starka.

Det är när du följer ditt hjärta, din inre uppmaning som under kan ske. Mirakler sker inom oss själva och de manifesteras sedan ut i den värld vi lever i. Det har skett otaliga gånger här på Jorden och det sker även nu. Det är fler människor som har börjat söka sig inåt och det är fler som har börjat följa sin inre uppmaning. Det rör sig åt olika håll på Jorden idag och det ställer till med lite kaos och tumult när dessa olika riktningar möts.

Det krävs mod att följa sitt kall, det krävs mod att gå mot strömmen. Ni är många nu som har börjat gå mot strömmen, men ni är också tättbefolkade på Jorden idag. Det är fler som har kommit för att erbjuda sin hjälp till Jorden. Alla har dock inte funnit sitt rätta jag, en del har glömt och en del söker fortfarande. Hoppet som ni ger kan vara det medel som hjälper dem att minnas.

Det är viktigt nu att Ljusets Högtid blir så ljust och hoppfullt att det tänder gnistor i mångas ögon och ger dem tron åter, på ett ljust och kärleksfullt rike. En kärlek som startar inom för att sedan spridas utom dig själv.

Jag vill hjälpa er att sprida ljuset, tända hoppet i allas hjärtan, så att kärleken kan komma in och mota ut det mörker som har tagit för stor plats i mångas liv idag.

Jag skänker Er ljus, hopp, tro och kärlek!

Jag älskar Er så mycket

Lucia

Du gillar kanske också...