Remembering What You Always Knew Part 2–The Arcturians

3-23-16

Att komma ihåg det ni alltid har vetat

Del 2

Arkturierna

Ni dör inte. Döden är en tredimensionell illusion. Döden är inte ens en illusion som sker i den fjärde dimensionen. Ert fyrdimensionella själv kommer ihåg att, när ni passerat gränsen till det som kallas ”död” i en tredimensionell värld, upptäcker ni att ni befann er i en annan värld där ni känner er mycket levande.

När ni kommer ihåg det, minns ni mer och mer av livet där ni försökte att stiga men inte kunde. Men ni levde ett gott liv, ni följde er andliga praxis och i slutändan ”dog” ni, som alla andra. Fast ni dog verkligen inte. Ni kom till det fyrdimensionella Astrala Planet.

Ibland reste ni till högre dimensioner, men vissa gånger, förblev ni kvar på det fyrdimensionella Astrala Planet. Sedan, då ni hade vistats där en tid, efter er ”död” i det tredimensionella livet, och lärt er tillräckligt mycket i ert fyrdimensionella liv, då ”dog” ni igen för att födas till ett nytt tredimensionell liv.

Då skulle ni göra framsteg i era tredimensionella liv tills ni återigen ”dog” i denna dimension och på nytt ”födas” till ett fyrdimensionellt liv. Det är av denna anledning som den tredje/ fjärde dimensionen kallas, ”Hjulet av Liv och Död.”

I detta ”Hjul” är era medvetanden vanligtvis begränsade till tid/rum i de fysiska och astrala planen. Således är era uppfattningar begränsade i de tredje och fjärde dimensionerna.

Så småningom expanderar era medvetanden tillräckligt för att ni ska kunna komma ihåg att ni är flerdimensionella varelser, och att ni har medvetna verklighetsupplevelser från många högre dimensionella plan.

När ni kommer ihåg detta och ni fortfarande bär en fysisk jordkropp, expanderar era medvetanden kraftigt. Denna acceleration av medvetandet uppstår eftersom ni kliver ut ur 3D/4D-matrisen av tid och rum.

Inom illusionen av tid, har ni en tid då ni föds och en tid då ni dör. Ni tror också att ni är separerade från andra. Men när ni kom ihåg att ni är multidimensionella varelser, expanderar era medvetanden bortom begränsningarna av tid/rum.

Det är då som begreppen födelse och död, blir tre/fyrdimensionella termer, som endast berör era tre- och fyrdimensionella kroppar. När era medvetanden expanderar till NU i den femte dimensionen och bortom, skiftar er ”självkänsla” från, ”JAG ÄR en människa som ibland kan kontakta Anden” till ”JAG ÄR Anden som har expanderat mitt väsen in i en fysisk kropp.”

Men oavsett hur ofta ni kommer ihåg er multidimensionella karaktär, kan ni fortfarande glömma det under det dagliga arbetet då ni är i era tredimensionella jordkroppar. Denna ”glömska” om era Multidimensionella SJÄLV, beror på att jordkroppen ni bär, begränsar er uppfattning till världarna av tid och rum.

Det tar tid att förflyttas genom rymden. Därför blir ni trötta, eftersom ni är upptagna av arbete och tänkande. I era jordkroppar kan ni också känna er ”separerade”, vilket kan gör er upprörda eller rädda och ensamma. Ibland blir ni sjuka. Och den här listan kan göras lång …

Lyckligtvis, när ni till fullo kommer ihåg er sanna, multidimensionella karaktär, börjar ni få många upplevelser av ert eget Högre Dimensionella Själv. Dessa upplevelser expanderar kraftigt ert medvetande. Då, när ert medvetande expanderar, expanderar era insikter för att ta emot fler och fler fyrdimensionella upplevelser.

När ni fortsätter att uppfatta fyrdimensionella auror och fyrdimensionella elementaler, i allt högre grad, blir ni mer och mer ett planetariskt väsen och mindre och mindre av ”bara en 3D-människa.”

Ni börjar komma ihåg era otaliga liv på den tredimensionella planeten, liksom många ”i-mellan”-liv på det fyrdimensionella Astrala Planet. Ni kan också börja associera ert fysiska liv med ert planetära liv och ert planetära själv.

Först tänker ni på planeten som ett levande väsen, och då börjar ni tänka på er själva som multidimensionella varelser som bor på en levande multidimensionell planet. Så småningom förstår ni att ni är planeten, eftersom NI och JORDEN är EN.

Då omfamnar ni det som skulle kunna kallas ert ”djur-själv.” Djurriket har inte separationen som ”människoriket” har. Djurriket har mycket att lära människorna.

Djur, ”förstör inte andras bon” eftersom de räknar sig som ett med jorden. Djur lever i enhetsmedvetande, såsom fågelflockar, zebrahjordar eller fiskstim.

Djur lever också i NUET. De följer ”flödet av Naturen”, och vet vid vilken tid de bör förflytta sig till en annan plats, för att få den mat de behöver. När ni omfamnar enhetsmedvetande av djurriket expanderar ert medvetande till högre dimensioner och ni går djupare in i Gaias planetariska livskraft.

Ni har då fått erfarenheter och undrar, ”Hur känns det att vara en planet?” Denna fråga kastar er tillbaka till, ”Hur känns det att vara en multidimensionell varelse?”

Er nästa tanke kan vara, ”Hur känns det att ha ett femdimensionellt medvetande som är baserat på Här och Nu?” När ni kommer ihåg friheten från separationen, kan ni komma ihåg känslan av att leva i Enhetligt Medvetande med allt liv .

Så länge ni fortfarande bär denna täta jordkropp, kommer ni förmodligen att glömma ovanstående minnen, sen kommer ni ihåg lite mer, sedan glömmer ni, sedan kommer ni ihåg lite till och sedan glömmer ni.

Inom detta ständigt expanderande, minnas och glömma, hoppar ni gradvis till allt högre uttryck av Självet, sedan jorda dessa upplevelser som då går djupare och djupare in i era ”omedvetna själv.”

Sedan, när ni återvänder till era dagliga tredimensionella själv, inser ni att något känns väldigt annorlunda. Ni kommer gradvis till sammanfattningen om att ”Nu är jag i den tre/ fyrdimensionella verkligheten” och/eller ”Nu är jag i den fjärde och femdimensionella verkligheten.”

En mycket viktig punkt att komma ihåg, är att när ni upplever era femdimensionell själv, kommer ni att lämna ”tiden”. Därför tar det inte tid eller är ansträngande att återgå till ett femdimensionellt själv, inte heller tar det tid eller är ansträngande för er att återgå till ert tredimensionella själv.

Till en början kan ni glömma allt som hänt och alla ni var när ni var i det korta ögonblicket, utan tid, inom ert femdimensionella SJÄLV. ”Tiden”, ni var i ert femdimensionella SJÄLV, känns förmodligen som sekund för ert tredimensionella själv.

Under den sekund ni lämnade tiden, lärde ni er en hel del om ”Hur” ni kan komma ihåg ert sanna, multidimensionell själv och er sanna verklighet, den multidimensionella verkligheten. Dock är er tredimensionella hjärna baserad på tid och sekvenser. Därför kan ni komma ihåg att ”något” hände, men ni hittar inte ord för att beskriva det.

Ert fysiska tänkande kanske tror att ni ”lär” er något, men ert femdimensionella tänkande vet att ni kom ihåg det ni alltid har vetat.

Medan ni är i ert tredimensionella medvetande, är ert fokus ”där ute” på vad ni har att göra. Å andra sidan, när ni är i ert femdimensionella medvetande, blir görandet närvarande och ”drömmarna” blir uppfattade som sanning om det ni alltid vetat!

Men, ni glömde vad ni alltid vetat, genom att ni var så engagerade i det som förekommer ”utanför er” i det tredimensionella livets illusioner och konflikter.

I den femte dimensionen, blir era tankar och känslor ”blåkopior” av den verklighet NI skapar. Kom också ihåg, att ni valde att ha en jordkropp, och ni skrev er egen ”blåkopia” för varför ni valde att ha en jordkropp i detta NU.

Ert femdimensionella medvetande minns också vad ni kom för att göra, och vem ni skulle bli, eftersom i den femte dimensionen är att göra och vara samma sak.

När ni har anslutit ert femdimensionella medvetande tillräckligt mycket för att minnas era före-födseln-val, kan ni också komma ihåg varför ni valde just detta liv, och ni börjar också komma ihåg vilka ni verkligen är.

När dessa multidimensionella minnen kommer in i ert tredimensionell minne, brukar ni ”kallas till aktiv tjänst.” Det är då ni till fullo börjar uppleva er förmåga att VARA ert Högre SJÄLV samtidigt som ni också kan VARA ert fysiska själv.

Med andra ord, ni BÖRJAR KOMMA IHÅG DET NI ALLTID HAR VETAT!

 

 

Översättning: Margareta och Hans Jonåker