Det Blir Inte Lättare – Ivo från Vega via Sharon Stewart 9 november 2021

 

Det Blir Inte Lättare – Ivo från Vega via Sharon Stewart 9 november 2021

 

9 november 2021

 

Det Blir Inte Lättare

Det blir bara värre, gott folk. Om ni redan tidigare var lyhörda för människorna, djurens och särskilt barnens svåra situation, så kommer ni att bli det ännu mer nu.

Jag orkar inte se några inlägg eller videor om djur eller barn som skräms av något, inte ens rädslobaserade scenarier. De är oskyldiga, de är inte vana vid den här världen som resten av oss är, ja vissa av oss är det. De med lågt medvetande klarar det bra.

INTE jag! Jag måste begränsa inlägg av det slaget, så att jag inte tillbringar hela dagen med att vråla mig hes!

Det blir inte lättare. Kraften som kommer att få människor att förändra denna värld är medvetandet, och det kräver att vi stoppar vårt kollektiva lidande genom att uppleva och bevittna vårt eget.

Ivo: Många människor tror att sättet att för öppna ögonen för de med lägre medvetande, är att utsätta dem för händelser av lidande. Det går så till den gräns att de själva lider, fast alla drabbas inte av de katastrofer som hela tiden skapas på er planet. Så medvetenheten kommer i steg. Och det handlar om att återuppväcka dem till sin inre medkänsla. De måste minnas det de redan vet. För andra handlar det om att utveckla sin inre medkänsla, eftersom de fortfarande är oförmögna att känna medkänsla för andra.

Medkänsla för andra utvecklas genom medkänsla för sig själv. Även detta är en projektion vi har kommenterat ofta, att livet är en spegel. Man behöver inte ha 50 kilos övervikt för att ha medkänsla med någon som går igenom en livstid med negativ manifestation, kanske genom att inte ha tillräckligt att äta. Det bästa för denna medkänsla är att ha haft perioder där mat inte fanns tillgänglig, för då kommer ni att känna med andra när de går igenom detta.

På detta sätt arbetar energiernas magi på jorden nu.

Jag: Ja, jag kallar det för jordens ”tuffa uppvaknande”.

Ivo: Ja så kan man säga, men det är så här livet fungerar i dualiteten. Den visar dig vad du manifesterar genom dina lägre frekvenser. Med andra ord, du manifesterar det du fruktar.

Jag: Jag var aldrig rädd för att vara pank, men det slutade med att jag stirrade på tomma skåp för några år sedan.

Ivo: Dina föräldrar var väldigt rädda för att bli utan mat. I Holland levde de i svält under vintern 1944 till 45 innan Holland befriades. Så du har haft denna rädsla men du har löst det.

Jag: Mina föräldrar löste det ganska bra också, eftersom de hade mat gömd överallt i huset.

Ivo: De gjorde det av rädsla. Du gjorde det för att du inser att oavsett vad, så blir du omhändertagen genom att du använder den Universella Lagen för att manifestera, inte rädsla.

Jag: Så hur överförs allt det här från föräldrar till barn?

Ivo: Genom DNA. Ja, du föddes inte bara med förmågan att gå upp i vikt, du föddes också med det din mamma inte ansåg vara attraktivt.

Jag: Jättebra. (sarkasm)

Ivo: Det är så DNA fungerar, min kära. Du får både dina föräldrars medvetanden och dina egna vid tidpunkten för din födelse. Deras rädslor finns i deras DNA, och du består av deras DNA.

Jag: Så jag rökte som min pappa, hade häftigt humör som min pappa, fruktade att bli överviktig som min mamma, utvecklade en giftig personlighet som båda mina föräldrar.

Ivo: Och din bror utvecklade sociopatiska tendenser.

Jag: Ja, jag antar att jag inte fick det tack vare mitt utomjordiska DNA.

Ivo: Ja. Så det är därför du undrar var din övervikt och din rädsla för att bli så kom ifrån. Från din mamma.

Jag: Ja, min pappa brydde sig inte, inte alls. Hon var paranoid och höll efter oss för att allt skulle se bra ut, för gud förbjude att grannarna skulle misstänka att det var något fel i vår familj. Att se min pappa jaga ut min syster genom dörren i ett anfall av raseri, skulle inte ha tipsat dem, antar jag.

Ivo: De visste. Dina grannar kunde se att det var något fel på din familj.

Jag: Ja, den godhjärtade fru K brukade komma förbi i alla fall. Välsignelser till henne.

Ivo: Så då förstår du att du får nivån av medvetandet genom dina föräldrar, och om du inte ändrar det du inte gillar, så är det ditt öde att upprepa det. De som är stjärnfrön, har förmågan att växa ut denna medvetenhetsnivå mycket lättare än de som är rena jordbor. Men du måste få en uppsättning omständigheter för att övervinna och lära dig dessa lektioner och kunna minnas. Och så många av er har haft traumatiska liv. Det var så du kunde minnas kärleken till dig själv och kärleken till andra, medkänslan med dig själv och andra, den medfödda vänligheten som finns inneboende i din själ. Det är den sanna du.

Att visa ett trauma för någon som inte har drabbats av något liknande, lämnar ibland personen oberörd. Att visa ett trauma för någon som redan varit med om det, skulle få dem att vilja hjälpa. De skulle bli rörda till tårar.

Stjärnfrön och ljusarbetare vet att den mänskliga relationen till djur, ska vara helt annorlunda den som utövas på jorden.

Människor i galaxen är mycket mer ömsinta än på den här planeten. Människorna här är väldigt råa, grova och ibland väldigt osympatiska. Allt detta kommer att förändras, och du kommer att lämna dina gamla macho, aggressiva, våldsamma sätt bakom dig.

Tills dess måste medkänslan höjas hos vissa och förverkligas av andra. De som kan, de med stora hjärtan, finns här nu. De kommer att ge healing till den här världen och stoppa mycket lidande.

Hur många av er stoppar för att titta på trafikolyckor, men stannar inte kvar tills polis och ambulans dyker upp? Om det hänt en olycka, skulle ni stanna för att se vad ni kunde göra? Förstår ni att även att bara prata med någon som varit med om en bilolycka, hjälper dem att förstå att de inte behöver gå igenom detta trauma på egen hand? Det finns en trygghet i det. Det är service till andra. Allt ni behöver göra är att stanna tills polisen kommer.

Sharon hade en tid hos en akupunktör idag, men hon ställde in den eftersom hon har haft lite feber de senaste två dagarna. Även om hon misstänkte att det har att göra med inkommande energier, så avbokade hon ifall hon hade fel. Hon kanske har en släng av influensa eller covid, tänkte hon, och då avbokade hon för att hon inte ville göra läkaren sjuk, vilket kanske kunde hota hans företag. Det är att hjälpa andra, inte sig själv. Hon har förresten inte covid men är inte intresserad av att bli en del av paranoian runt henne, så hon kommer att hålla sig borta från offentliga platser tills vidare.

Jag: Och vet du vad covid står för? Certifiering av vaccination I.D. Ja, jag föredrar att hålla mig borta från den röran.

Ivo: Skulle ni hjälpa ett lidande djur? Om ett djur hade fastnat, skulle ni hjälpa det? Det är att tjäna andra och att leva genom hjärtat. Eller skulle ni lägga upp en video på youtube som visar djur som går runt i burar, och sedan skratta åt det för att de ser så roliga ut när de gör det. När ett djur går runt i sin bur, så beror det på att det är det närmaste dess sinne kan komma för att skydda sitt territorium. Det går fram och tillbaka, sida till sida eftersom det skyddar sitt territorium, och det är vad djur gör i naturen, även tamkatter skulle göra det.

Jag: Ja. Det är ledsamt att se detta. Jag minns en svart panter i en bur som gjorde det senast jag var i djurparken, så jag går aldrig tillbaka till någon djurpark. Jag gillar dem inte.

Jag antar att de här människorna inte förstår att det här inte är roligt, det är väldigt allvarligt och dessa djurparker borde avskaffas, och folk borde lära sig att leva med naturen igen. Varför bura in naturen för att vi ska se, när vi bara kan leva med den? Återigen, detta är förmodligen en av dessa ”uppfinningar” för att man inte har förstått vår sanna natur som människor. Som att använda telefoner istället för telepati, bilar istället för teleportering.

Ivo: Ja, så gör vi på vår planet.

Jag: Allt detta har att göra med lågt medvetande. Det skapar okunskap och det påverkar hela planeten. Vi stjärnfrön och ljusarbetare, är här för att ändra på det. Vi ska skapa nya livsmiljöer för djur som blivit utsatta för övergrepp i djurparker, cirkusar och liknande, vi ska lära oss att förhålla oss till djuren som våra jämlikar igen. Det gjorde vi förr i antiken.

Ha ha! Klockan är 3:33. Jag älskar när jag ser 11:11 på klockan också.

Så poängen med den här videon, är att vi kommer att se fler saker som krossar våra hjärtan, ju mer smärta och lidande vi ser, desto mer tvingade blir vi att göra något åt ​​det. Det blir inte lättare. Så länge jorden förblir i den dödskultur som den är för närvarande, så måste människor som vi censurera det vi utsätter oss för, antingen det eller tillbringa hela dagen med att gråta.

Det andra ni kan göra är att fråga er själva hur ni just nu, idag, kan hjälpa till att minska någon annans lidande. Hur? Vad kan ni göra? För det är vad ni kom hit för att göra. Ju mer ni gör det ni kom hit för att göra, desto gladare blir ni. Tro mig. Jag gör det jag gör, för att det gör mycket för mig själv. Jag skulle aldrig någonsin gå tillbaka till en livsstil av att bara ta, och leva bara för mig själv.

När jag odlar i trädgården, så ser jag till att det blir extra för att ge bort.

När jag går till affären så frågar jag om mina grannar behöver något.

Om jag tjänar extra, så hjälper jag andra.

Jag har en bil så jag erbjuder folk skjuts, även främlingar som går i regnet. Hittills har ingen sagt ja, men jag erbjuder det ändå. Jag minns en gång när jag satt i min bil och såg en man gå med sin baby i en barnvagn i snöstorm. Det gör mig fortfarande galen när jag tänker på att jag borde ha erbjudit honom lift, eftersom barnet antagligen hade fått snö i ansiktet. Sådana saker förföljer mig ibland, och jag måste lära mig att släppa taget när jag känner att jag inte har levt upp till min potential.

Jag skjutsar mina grannar för att köpa mat eller handla, om de behöver lift.

Jag skulle aldrig mer bli den jag brukade vara. Aldrig. En livsstil med att ge, är en med att leva från hjärtat och det är det bästa sättet, och även om det handlar om utnyttjare, missbrukare och andra sådana människor på denna planet, så är det fortfarande bättre att ge än att ta.

Och vad kallar man folk som jag? En “goddy-two shoes”. Kanske till och med en Pollyanna. Tja, säg inget förrän ni provat, säger jag. Men den här världen, den tål inte snälla människor. De tycker inte att vi är tillräckligt tuffa. Det är bull-shit. För att vara snäll på den här planeten trots allt som händer, är en styrka, inte en svaghet. Om du är snäll, är du ett mål för andra som inte är det, och då blir du påhoppad och huggen varje gång de har problem med sig själva. Min pappa gjorde så mot mig hela tiden. Han tålde mig inte så som jag var. Jag var för snäll. Han ville att jag skulle bli tuffare.

Ivo: Det stämmer, min kära. Så var det, men det är inte så universum lever och det är därför vi är här och hjälper dig nu.

Jag: Ja, Ivo. Att ge är att leva.

 

www.sharonandivo.weebly.com

 

YouTube: SharonandIvoofVega

 

Översättning: Maggan