Dikt via Per Beronius, 11 april
Tema:
Seglaren ber inte om medvind
Sökte utan att finna
Fortsatte att söka tills vägen, den krokiga och smala
Med sina mångfaldens hinder i buskagen
Tog slut
Upptäckten gjorde
Det jag sökt hade gjort sitt, lämnat Jorden
Vad handlade väl detta om
Allt har sin mening
Inget händer av det vi kallar slump
Så vad annat att göra
Än vända sig inåt, för att den röda tråden finna
När vägen är krokig och smal, tidvis sig delar
Där vi står vid vägskälet och funderar
Höger, vänster, rakt fram, eller något annat alternativ
Återtåg ej på agendan, energin
Går aldrig baklänges
Hur finna vägen den dolda
Den som till Himmelriket leder, i en värld
Där inget från dag till annan är sig likt
Kompassnålen snurrar hej vilt
Kartan föråldrad, har gjort sitt, inget fungerar
Så som vid sedvänjan vi vant oss vid
Om än stjärnorna i natten på himlavalvet blinkar
Visar sjöfararna vägen, över världshaven de vida
Universum en läxa människan givit
Det är dags för det lilla barnet att lära sig gå
Stå på egna ben, klara sig på egen hand
Finna själv den väg
Som till Himmelriket leder, inget alternativ
Står till buds
I denna vår digitaliserade värld
Med sina teknikalitetens braskande rubriker
Och tillkännagivanden, som ej räcker till
När vägen, vi söker finna
Minns orden
Seglaren ber inte om medvind, lär sig att segla
Om än en Ängel i kulissen väntar med sitt budskap
När du ber, skall jag skall hjälpa dig, men på ett villkor
Halva vägen, upp till dig själv att gå, där du står vid vägskälet
Och funderar, höger, vänster, eller rakt fram
Evolutionen har sin egen agenda
Om än inget jag vet i detta Helighetens ögonblick
Ett med visshet ändå jag vet
Min Skyddsängel Angela
Min trogna vän och följeslagare
Har funnits vid min sida sedan urminnes tider
Henne förutan, hur hade jag kunnat överleva
En omöjlighet
I detta nuets ögonblick har något oväntat hänt
Min nyvunna vän och Skydds-Älva, Arabella
Min mentor, finns vid min sida
Skall ge mig råd
Tillsammans med min Skyddsängel Angela
De båda, med sina bortom ordens obeskrivbara
Kärlekens utstrålning, så välkomna med sina trösterika ord
När kroppen i sin andlighetens pubertet revolterar
Tillvaron från dag till annan ställs
På sin utmaningens spets
Totalförändras, från det vi vant oss vid
Under oräkneliga inkarnationer
I denna uppstigningens
Minst sagt omtumlande tid, där kroppen
Till oigenkännlighet programmeras om, förändras
Från sin kolbaserade till sin kristallina form förädlas
Genom den kosmiska, intensiva, högfrekventa strålningen
Från den yttre rymden
Med sina Golgatavandringens
Liknande konsekvenser, där kroppen
I ett upprorsliknande tillstånd sig befinner
Vad mer kan jag göra här och just nu
Än tacka min Skyddsängel Angela och min nyvunna vän
Skydds-Älvan Arabella, för denna
Deras kärlekens ynnest
Mig given
Vad är väl livet
Om ej ett spännande äventyr i rymden
Den oändligt vida
Med sina oförutsägbara virvelvindar
Som rufsar till håret av glädje att vara
Att finnas till
* * *
Mottaget av Per Beronius
———————————————————-
Ett utsnitt ur baksidestexten till boken
Daggdroppar i gryningsljus, 2005
ISBN 91-974676-3-4
Livet på Jorden ett teaterspel med otaliga akter där var och en av oss en av skådespelarna är, kanske den akt av tumult som nu sig utspelar i vår värld är den sista innan Jorden tar klivet, ett kvantsprång gör, på ett ögonblick sig omvandlar till en eterisk mer utvecklad och kärleksfull form, och när detta sker, när porten till den Nya Tiden öppnas, är vi då redo att följa med
——————————————————–
