Dikt via Per Beronius, 2 januari
Tema: Himmelriket på Jorden
En kvällningens tid, i en Nyårstidens minneslund
Till kroppen vänt åter, efter en vilans stund, där Angela
Min ständigt bredvid mig närvarande
Skyddsängel
Tyst och försynt, utan att jag märkte det, tog mig i handen
Hon gör så ibland, när jag själv inte förstår, det är dags
För en vilostund, i Rymdskeppet det väldiga
Det Nya Jerusalem
Där Jesus och andra uppstigna Mästare befinner sig
Vakar över Jorden
Från den yttre rymdens utsiktspunkt, i detta det enorma
Förändringarnas tidevarv, där allt från dag till annan
Med ilfart till oigenkännlighet förändras
I Himmelriket är livet så Gudomligt vist ordnat
Allt kommer i den ordning, det av Gud är menat
Planering ej av nöden, hör blott illusionens dimmor till
I Himmelriket kommer allt
I den ordning det är tänkt, planering överflödig
Den ena pusselbiten efter den andra finner sin avsedda plats
I det Heliga nuet, där det vi kallar tid, är akterseglat
Evigheten, denna välsignade gåva, där illusionen saknar möjlighet
På avvägar oss föra, tidens beläte, det som stundom
Människan stressar till vansinnets rand
Ej existerar
Illusion är ett, den verkliga verkligheten
Är något helt annorlunda annat
Om mänskligheten i Himmelriket stannat kvar
Ej låtit mörkret, och de mörka hattarna ta över, hade Jorden
I dessa dagar fortfarande varit en ljusets planet, ett Paradis
Men så blev det ej
I oförstånd lät vi oss på avvägar föras, åt av den förbjudna frukten
Konsekvenserna av detta, bara att se sig omkring, om än ej
Låta sig luras av massmedia, som inte sällan förser oss
Med en vinklad bild av tillståndet
På vår planet
Men för allan del, resignera inte, hur livet
Än sig ter, håll i den egna styråran fast, i dessa dagar
Har vi ett erbjudande, till Himmelriket på Jorden, vända åter
Och här är det vi alla och envar, som fått gåvan
Att välja, hur vi vill ha det
Vända hem till Himmelriket på Jorden åter
Där kärleken, den ovillkorliga, har sin boning, livet
Det sanna livet med blommor i sin famn
Kommer oss tillmötes
Just här och nu, min Skyddsängel tyst och försynt, tar mig i hand
Med orden, det är dags för en vilans paus i författandet
Pennan tar jag omhand, tills du kommit åter
För att fortsätta din egen
Självbestämda väg
När allt kommer kring, så lite vi förstår, vad som sig utspelat
På vägen den breda, eller stigen den smala, men ett med säkerhet
Vi vet, vad än vi haft för oss, på gott eller ont, skall vi alla och envar
Få möta os själva, Karmas lag omutlig
Livet hårt men rättvist
Visst är det, så som Jesus säger
I vår Herres hus, finns det många boningar
* * *
Mottaget av Per Beronius
——————————————————————–
I sitt författarskap, med fokus på världsutvecklingen
Böcker i bokhandeln, Spårljus del 1-3, Daggdroppar i Gryningsljus
Röster från Andromeda, Strandlinjens Magi, Ropet från Kosmos
Bortom 2012, Baksidestexter och omslagsbilder på nätet
Ett utdrag ur boken, Strandlinjens magi
I tomrummet
Finns allt och ingenting
I tomrummet
Har striden ebbat ut
Orden förklingat
Minnet suddats ut
I tomrummet
Skapas det nya
Där föds det
Som ej mörkret sett
Ej heller dagens ljus
Tomrummet
Skapelsens vagga
* * *
——————————–
