Dikt via Per Beronius, 28 januari

Tema
Himmelriket på Jorden nära
———————————————————

Upp blir ner, fram blir bak
Vänster blir höger, och vice versa

Så det fortsätter i dessa dagar
Där en hel värld, som mången gång stått i lågor
Till något helt annorlunda nytt stöps om, och nu går det fort
Evolutionens utvecklingskurva pekar spikrakt uppåt

Vad är det som händer här och just nu
Mången själ på djupet har börjat fundera
Ställer sig själv den frågan

Tomten grubblar
I den gröna midvinternatten, där snön ej mer lyser vit på taken
Om än han vet så väl vet, vad allt detta handlar om

Inget, absolut inget
Är längre, så som det var i går, det som i dessa dagar sig utspelar
Händer och sker, har sedan minst ett par decennier
Legat i korten, om än blott ett fåtal valt att lyssna
Till det Hjärtat haft att förtälja

Men mången, om än inte de flesta
Har vägrat att se, tänka om, tänka nytt, försöka förstå
När den ljumma ökenbrisen över nordpolen sveper
Polarisen smälter

Det har då inte under mångfaldens år
Saknats tecken, att något nytt är på gång, men bekvämast
Fortsätta slumra sött i Törnrosas famn, förändringar kostar energi
Bekvämligheten överordnad

Sent skall den sovande, till medvetenhet vakna
Allt skall ju vara så som det var i går, en självklarhet
Bäst att binda sig vid masten, om än vi inte förstår
Detta vi gör på det sjunkande skeppet

I dessa dagar är det svårt att förneka
Allt är inte, som det alltid har varit, allt är inte
Så som det var i går

Det håller inte att fortsätta
Strutslikt stoppa huvudet i sanden
Förgångna tiders händelser, in i morgondagen extrapolera

Vad mer att göra, här och just nu
Än resa sig från åskådarbänken, ta sitt ansvar
Och ett fast grepp om vandringsstaven

Anpassa sig till det ofrånkomligt nya
Där inget längre är, så som det var i ungdomens ljuva tid
Tid ej mer att drömma om förgångna tider

Den Nya Tiden på Jorden, vår älskade Moder Gaia
Har kommit för att stanna

Himmelriket på Jorden är nära
Men innan dess, en sista prövning, ekluten passera
Den som tålamodet, modet att låta sig tåla
Testar till dess yttersta gräns

Där grottekvarnen i sin själlösa omedvetenhet
Under en prövningarnas övergångstid fortsätter att mala som förr
På sitt fastfrusna, omedvetenhetens, föråldrade sätt
Men grottekvarnen har gjort sitt
Ingen tvekan om det

Mänskligheten
Av de själlösa datorprogrammens robotar
Låtit sig tyglas och styras, en obegriplighetens
Destruktiva anomali, av mörka krafter sådd

Men minns
Alla och envar, som väljer
Att följa med på resan mot Himmelska höjder skall veta
Penningar har en gång och för alla spelat ut sin roll
Färdbiljetten, av kärleken den ovillkorliga
Är betald

Bara att rymdskeppet, Det Nya Jerusalem, embarkera
Där vi välkomnas av Mästare, Änglar och alla de andra, kärlekens
Skönhetens och sanningens uppstigna andra
Som arbetar för helhetens bästa
Hör Gudsriket till

*  *  *
Mottaget av Per Beronius
—————————————————–

Utdrag ur baksidestexten till boken
Ropet från Kosmos, Nedräkningen har börjat, publicerad
Nära ett decennium sedan, 2008
ISBN 979-91-974676-6-7

Mänskligheten står vid ett vägskäl, befinner sig i en kritisk punkt i sin utveckling. Tecken i mångfald söker väcka oss till medvetenhet att något extraordinärt är under uppsegling på vår planet Världen genomgår en metamorfos, Kosmos ropar, söker vår uppmärksamhet. I denna ödesmättade era av vår historia frigör Jorden sig från den 3:e dimensionens materiella band och har börjat sin uppstigning mot den 5:e dimensionen. Väljer vi att följa med mot ljuset? De klimat- och jordförändringar vi bevittnar och de dramer som nu dagligen utspelar sig på vår planet följer i spåren av denna uppstigning, där alla energi som under årmiljoner skapats av våra negativa tankar och lagrats i Moder Jords kropp skall förlösas. Vår förståelse för dessa samband tycks begränsad. Från den andliga världen söker man nu råda bot på detta och på så vis höja vår medvetenhet och därmed påverka den framtid
som väntar oss
—————————————————————————-