Dikt via Per Beronius, 4 juni, 2017

Ämne: Sådd och skörd som tvillingflammor möts.
Vad annat, än klarspråk duger
när den heliga vreden, till ytan poppar upp.
Det var de mörka hattarna, som ägnade sig åt tilltaget
att införa pengar, och det, som så försåtligt kallas
penningars värde, på Jordens klot.
Ett illistigt knep och lurendrejeri, avsett att hålla
människosläktet bakbundet i sig självt.
Vad blev väl då resultatet, av detta illistiga försåt
bara att öppna ögonen, se sig omkring, vad på klotet
Modera Gaia, sig utspelar, försiggår.
Med tydlighetens alla tecken
sig uppenbarar, i dessa midsommarens dagar.
Ett begränsat antal, måhända ett dussintal familjer
lagt beslag på det mesta av Jordens tillgångar
och rikedomar.
Medan en mänsklighetens majoritet
fått lov att suga på ramarna
leva i fattigdom och nöd.
En skam bortom ordens beskrivning
man tar sig för pannan, inget mindre duger.
Ett försåt, av satanisk storleksordning
men ändå, allt har sin begränsade tid i illusionens rike
inget för evigt varar.
I dessa, de yttersta av dagar
med tydlighetens alla mått, vänder vinden 180 grader.
En mänsklighetens majoritet
Satt klackarna i backen, accepterar inte längre
denna tingens oordning.
Dessa girighetens marodörer
förflyttas till andra zoner i Universums oändliga rymd
där de känner sig bättre hemma.
Får möta sig själva, sina gelikar
tillfullo uppleva, vad de självmant, av egot påhejade
och understödda, ställt till med.
Inget, vad än det må vara, för evigt varar
om än elektronerna fortsätter att snurra
kring atomkärnorna så som förut.
Molekylerna ihärdigt vibrerar med frekvenser
från bas till diskant, av glädje att finnas till.
Inom kort, i en nära framtid, som knackar på porten
skall tillvaron på Jorden levas, så som det av Skaparen
i begynnelsen var avsett, tänkt och menat.
Förr eller senare, hinner rättvisan, orättvisan ifatt
det vi sår får vi skörda, sådd och skörd som
tvillingflammor föds.
Hoppets Stjärna
ger aldrig upp, fortsätter att sända sitt ljus
till Jorden, så som förut.
Inte heller Månen släpper tråden
vandrar sin tysta ban ovan fur och gran, om än snön
i denna midsommarens heta tid, ej lyser vit på taken
Endast Tomten, om natten är vaken.
*  *  *
Från den eteriska världen mottaget av Per Beronius
———————————————————————–

Du gillar kanske också...