Dikt via Per Beronius; Barnen och Himmelriket, 30 mars, 2018
Ämne: Barnen och Himmelriket
Meddelande:
Som en överraskning
av obegriplig storleksordning
i denna vårens, fullmånens, och påskens ljuva tid.
Stod hon med sina båda ledsagare
framför mig helt oväntat, en liten flicka
med glittrande ögon.
Sträckte fram sin lilla hand
helt oförväntat, gav mig ett påskkort
med en tillönskan om glädje
i denna påskens tid.
Ett välsignat ögonblick
och en påminnelse om de små barnen
de som i sanning, med Mästarens Jesu ord
hör Himmelriket till.
Om vi alla och envar
systrar och bröder, på Jordens rund
vore som de små barnen.
Vad kunde då Jorden
något annat vara, än ett paradis
det vi i evigheter väntat på.
Vad handlade denna händelse
på djupet om, svaret, bortom alla tvivel givet
mänskligheten, på god väg, mot Himmelriket
på Jorden åter.
Ingen tvekan längre
morgondagen, av de små barnen stöttad
bär kärleken, skönheten och sanningen
i sitt sköte.
* * *
Denna dikt, från det där ovan kommen
av Per Beronius satt på pränt
att vidarebefordras.
_______________________________
__________________________________________________
Du, som på livet tvivlar, som hungrar och törstar, du, som på
Jorden ensam vandrar som tycker dig balansera på avgrundens
brant, vänd dig mot ljuset, vänd dig inåt, lyssna på den röst, som
för dig förtäljer, allt detta, som tycks dig så svårt, just nu, kanske
oöverstigligt svårt, är en skola, du själv har valt, en skola, där du
skall tränas, att bli seg och böjlig, likt trädet som vajar, i stormen
en skola, där du skall tränas, att när ovädret dragit förbi resa dig
mot himlen, i din fulla längd, en skola, där du skall tränas, att bli
stark som stål, vass som en svärdsegg, hård, som diamant, med
tålamod utan gräns, allt detta, som tycks dig så svårt, skall du
möta, för att i en framtid, större uppgifter, ta dig an.
Denna dikt hämtad ur boken
Spårljus Del 2 Människan
Utgiven 2004
_________________________________________________
