Dikt via Per Beronius; Den Gordiska knuten, 30 juni, 2018
Ämne: Den Gordiska knuten
Meddelande:
Under Jordelivets berg och dalbana
upp till oss alla och envar, hinder möta, det ena efter det andra
i en tillsynes evig räcka.
Hur komma vidare, utan att fastna i sig själv
trångmål för alla, utan undantag, efter bästa förmåga komma runt
om än problem av storleksordning, ljusår bortom mänskligt förstånd
kommer oss tillmötes, vad gör vi då, måhända
börja om på något nytt.
En gång och för alla
lämna den tredje dimensionens begränsningar åt sitt öde
klättra på Jakobs stege till den femte dimensionen och högre
med insikten vunnen, helt nytt, vända sig helt om
lämna ytterligheterna åt sitt öde, lyssna inåt
till Hjärtats försynta, men tydliga röst, den
som är omöjlig att misstolka, missförstå.
När så vi gör, löser vi utan omsvep
med ett Alexanderhugg, upp den Gordiska knuten.
Det enkla det svåra, så det må vara
när ytterligheterna varandra berör.
* * *
