Dikt via Per Beronius; Den nya människan, 7 maj, 2018
Ämne: Den nya människan
Meddelande:
Först händer inget, sedan händer inget
sedan händer allt på en gång.
Den nya Homo sapiens i födslovåndor
den som Moder Gaia i evigheter väntat på.
Och det är vi alla och envar, ingen nämnd, ingen glömd
som är skådespelare i detta unika kosmiska spel
som i dessa dagar sig utspelar från dag
till annan över hela Jordens rund.
Från dag till dag, människans medvetenhet
kvantsprångvis ökar.
Vi har sovit länge nog
men nu har människan kommit till den punkt
där det mesta, för att inte säga allt, lyfts
till en högre medvetenhetens nivå.
Sömnen varat länge nog
i omedvetenhetens hägn, men i dessa
nådens dagar är det dags, till en ny
högre medvetenhet vakna upp.
Ett drama, i kosmos oändlighet
av obeskrivbar storleksordning, där inget
som i evigheter varit, skall vara mer.
En nyfödelse är inte alltid lätt
den kräver sin tribut, men det är vi alla
och envar som väljer.
Stanna kvar i den omedvetenhet som varit
sedan urminnes tider, eller följa med på denna
kvantsprångens resa, som leder mot allt högre höjder
den ena efter den andra, mot Himmelriket på Jorden.
Allt har sin början, allt har sitt slut, evolutionen evig
men ändå med detta sagt, det finns undantag för regeln.
Elektronen slutar aldrig cirkulera
molekylen upphör aldrig vibrera, naturlagarna
kan ingen och inget sätta sig över.
* * *
_____________________________________________
Repetition, igenkännande, upprepningens magi, så
förutsägbart, så tryggt, oföränderligheten ett av rädslans
många vapen, håller oss på plats, håller oss i schack,
men när Jorden som länge varit tyst har fått nog tar sig ton
börjar mullra, när Jorden mot tingens ordning gör revolt då
rasar systemen Elfenbenstornen samman av sin egen
tyngd, rädslan mister sin kraft att hålla oss i schack, ett
ingenmansland vi möter, nakna vi står i ruinerna av några
som vi trodde var ointagliga bastioner, ett enda val oss
gives händerna knäppa, be en bön om Guds beskydd,
släppa tanken den skapande fri, börja om på nytt.
Denna dikt hämtad ur boken
Röster från Andromeda
utgiven 2006.
_____________________________________________
