Dikt via Per Beronius; En sömnens nattliga kanalisering, 12 september, 2018
Ämne: En sömnens nattliga kanalisering
Meddelande:
Denna dikt, under nattens sömn, till Jorden
från det där ovan kommen, med avsikt att vidarebefordras
sättas på pränt, med sin rubrik: Nattens sömn, dagens dröm
med underämnet: Ögon som möts.
Kärleken, den ovillkorliga
med sitt unika, kryptiska, ordlösa språk, som aldrig
kan misstolkas, missförstås, vill allt och alla blott väl
lever sitt eget unika liv, där ingen dag, ingen stund
inget ögonblick, är något annat det minsta likt.
Kärleken, ett ovillkorligt villkor, för livets fortbestånd
och varför det, här kommer logiken, med sina ord till korta
här måste Hjärtats röst, få säga sitt, kärleken blott vet
och inget mer med det.
Kärleken osynlig, synligheten överflödig
när ögon möts, kliver sanningen in på scenen
orden behövs ej mer.
Kärleken raserar alla barriärer, det osynligt synliga
ett villkor för livets fortbestånd, här tar denna saga slut.
Det lilla barnet, utan förutfattade meningar, accepterar sagan
hur än, den sig gestaltar.
Nattens sömn, dagens dröm, vad är det ena, vad är det andra
det enda med visshet vi vet, när ögon möts
kliver sanningen in på scenen.
* * *
