Dikt via Per Beronius; Hoppets Gudinna, December 14th, 2017
Ämne: Hoppets Gudinna
Meddelande:
Från dag till annan
vaknar människosläktet upp
till en ny, högre medvetenhet, och nu går det fort.
Mänskligheten har väntat
mer än länge nog, på den nya tidens intåg
på arenan, den, där kärleken, skönheten, sanningen
och Rättvisans Ängel har sin boning.
En oemotståndlig lavin satt i rullning
från dag till annan, gräns förutan, ökar livslängden
gamla fördomar, satta på undantag.
Ett nytt, fördomsfritt tänkesätt tar kommandot
där kärleken, är allt annat överordnad.
Gamla konflikter
ges ej mer plats på kartan.
Minns också
detta är blott början på det nya
som på Jordens rund i dessa yttersta dagar föds.
Mörkret, med alla tydlighetens tecken
kan inte längre ljusets kavalkad stå emot
handduken kastar in.
Allt, från dag till annan, börjar om på nytt
från den utsiktspunkt, där Hoppets Gudinna
har sin boning.
En uppvaknande mänsklighet
gnuggar sig yrvaket i ögonen, efterhand
rätas frågetecknen till utropstecken ut.
Det som varit, har varit
för att aldrig mer till Jorden
Moder Gaia komma åter.
* * *
Av Per Beronius från den eteriska världen mottaget
_________________________________________
_____________________________________________
Som en kontrast till denna dagens dikt, Hoppets Gudinna
Några ord ur boken Spårljus Del 1, Jorden, utgiven 2003.
”Åter på avstånd, mörka moln i annalkande, åter på
avstånd blixtarnas sken, tankarna återvänder till tiden för
torpedbåtarnas dova muller, tiden återvänder till den tid
där ljuset från lamporna i hemmets vrå måste döljas för
att ej visa vägen för bombplan i annalkande, tankarna
återvänder till den tid av ovisshet då kriget sin slagskugga
kastade över denna till synes så lugna del av vår värld,
när skall vi ha lärt att våld med våld ej kan övervinnas, när
skall vi ha lärt att mörker endast med ljus kan besegras
hur långt har vi kvar att vandra innan dessa läxor vi lärt
_____________________________________________
