Dikt via Per Beronius; Illusionens dimridåer, 11 april, 2018

Ämne: Illusionens dimridåer
Meddelande:
Det obegripligt ogripbara
så går ännu en dag, mot sitt slut
ingen annan dag, det minsta lik.
Dagar kommer, dagar går
i en tillsynes evig räcka, Solen går upp och ner
Månen likaså, så det må synas.
Men inget är, vad det synes vara
vad det utger sig för att vara, allt är något
annorlunda annat.
Hur kan det vara så
vi har ju fått ögon att se
öron för att höra, känselspröt för att känna.
Ja, så må det vara, men hur
vi än oss vrider och vänder, är allt
något annorlunda annat.
Det är först, när vi vänder oss inåt
den verkliga verkligheten, vi finner.
Hur kan  vi detta förstå
inte alltid nödvändigt att förstå
med våra begränsade, fysiska  sinnen.
Här kan intuitionen komma in
som en räddande Ängel.
Kryptiska ord måhända, så det må vara
det är blott kärleken, skönheten och sanningen
vi behöver bry oss om.
Livet mycket enklare
än vad det, till synes vara.
Illusionens dimridåer, har inget
den verkliga verkligheten, att sätt emot.
Denna dikt, från det där ovan kommen
Av Per Beronius, med sirliga hieroglyfer
satt på pränt.
________________________________
__________________________________________________
Som ett oskuldsfullt barn, till Jorden du kom, med en förväntan
att äventyr få möta, och visst fick du äventyr möta, inte bara ett
utan många, du fick möta, kärlek och rädsla, glädje och sorg
trohet och svek, mörker och ljus, du fick erfara, att livets skola
kan vara mycket svår, så svår att tidvis, du ville Jorden lämna
för att återvända dit, varifrån en gång du kom, men något höll
dig tillbaka, ty du ville ej ditt uppdrag svika, ty du ville ej, dig
själv, och livet svika, du lärde dig acceptera, att så som floden
på sin väg mot havet, ej göra motstånd, floden som tidvis lugnt
och stilla flyter, ibland brusande i forsarna, ibland, utan rädsla
kastande sig utför klipporna i de höga vattenfallen, till slut med
dig själv, och med livet du försonades, till slut du till insikt kom
att livet på Jorden med alla sina prövningar ett högre syfte har
ej är ett meningslöst offer, till slut du förstod att livet på Jorden
med alla sina prövningar, är en gåva, omätbar stor.
Denna dikt hämtad från boken
Spårljus Del 1 Jorden
utgiven 2003.
__________________________________________________

Du gillar kanske också...