Dikt via Per Beronius; Materialismens fångenskap, December 20th, 2017
Ämne: Materialismens fångenskap
Meddelande:
Vad har väl pengar och penningars värde
något det minsta, att sinnesfridens ro sätta emot
svaret självskrivet givet, inget det minsta.
Pengar hör blott illusionens
och dimmornas landskap till, där vi vistas
när vi lyssnar på de svarta hattarnas röster.
Må vi minnas Mästarens ord
när han vandrade på Jorden i en länge sedan
gången tid, mötte satan själv i egen hög person
med sina insmickrande, lockande, pockande
satans-versernas ord.
”Ge mig din själ, och jag skall ge dig
Jordens alla rikedomar, ett tänkesätt
som även i dessa dagar, på ett och annat håll
äger sin giltighet.
Hur komma detta satansversernas
helvetiska tänkesätt undan.
Här finns inget självklart svar givet
upp till oss alla och envar att leva
så som Hjärtats försynta, lågmälda
men tydliga röst, oss bjuder.
Inga genvägar inom synhåll
står oss till buds.
Så vad göra, när vi hamnat
vid sidan av allfarvägen.
En retorisk fråga
en fråga, utan förväntan om något svar
livet hårt men rättvist.
* * *
Av Per Beronius från den eteriska världen mottaget.
__________________________________________________
Utmaning och beslut, utan fallskärm utför stupet, återfödelse i
den täta materien, med utsuddat minne, vandring i dimman på
den steniga vägen, dagar och nätter, växlar likt kulor på ett
radband, uppdraget slutfört, från kroppen befriad, åter till ljuset
åter till livet mellan liven, vågornas toppar och dalar, pendelns
svängning, rörelsen som aldrig upphör, varvet fullbordat, åter-
födelse, än en gång i den täta materien, i dödsskuggans dal
fortfarande fångad i Karmas hjul, evig utveckling, ljus som ökar
i frekvens, mot nivån av ovillkorlig kärlek, färden den eviga mot
pyramidens topp, lika oåtkomlig som cirkelns början
lika oåtkomlig som cirkelns slut.
Denna text hämtad från boken
Daggdroppar i gryningsljus, utgiven 2005
__________________________________________________
