Dikt via Per Beronius, Myten om död och förgänglighet, 13 oktober, 2017
Ämne: Myten om död och förgänglighet
Meddelande:
Det människan kallar död och förintelse
handlar om något väsensskilt annorlunda annat
så vänligen lyssna nu noga.
Låt dig inte störas, av gamla föråldrade myter
hög tid lägga korten på bordet, inget mer mummel i kön.
Det vi av hävd, och ohejdad gammal vana
kallar död och förgänglighet, existerar inte.
Det handlar om något väsensskilt annorlunda annat
blott mörkerkrafterna, de som på villovägar
är ute och cyklar på den tunns isen.
Mörkerkrafterna, de mörka hattarna
som gör vad de kan för att hålla oss kvar
i stenålders träsket.
Gör vad de kan, för att så rädslans fnöske
i människans sinne.
Här har de så kallade religionerna
Vatikanstaten, inte att förglömma, minst ett finger
med i spelet.
I sammanhanget, en repetition av det
där två personer uttalat sig, ”jag är inte rädd för att dö
däremot är jag rädd för att till Jorden behöva komma åter
kan det sägas tydligare än så, det tror jag inte.
Nu till pudelns kärna
människan består av kropp och själ
kroppen förgänglig, blott ett fordon, när vi oss befinner
på Jorden, Själen odödlig, evig, kan det sägas
tydligare än så.
I denna, den tröga materiella världen
alla och envar, i sin tankens värld, med sin
Gudomligt fria vilja given har att välja.
Rädsla, död och förintelse, eller kärlek och evigt liv
kärleken, rädslans motpol.
Sammanfattningsvis, kroppen, tillfällig dödlig
själen evig, odödlig.
* * *
Av Per Beronius, från den eteriska världen mottaget.
———————————————————————-
_______________________________________________________
Skapa med tankens kraft en vision, en vision som är din, men låt den
ur kärlek födas, låt den ständigt din följeslagare vara, en stjärna vid
horisonten, som i vart ögonblick visar dig vägen, skapa med tankens
kraft din vision, en vision ur kärlek du låter födas.
Ett utsnitt ur boken, Daggdroppar i Gryningsljus
utgiven 2005
_______________________________________________________
