Dikt via Per Beronius 8 november

Per Beronius

Världshistoria

En helt ny värld, i världshistorien
I dessa de yttersta dagar, vecklar ut sina vida, vita vingar
Inför våra häpna ögon och nakna fötter

Hur kunde vi något det minsta av en föråldrad värld förstå
Vi som varit försjunkna i oss själva, under tusenden och åter tusenden av år
Hänvisade till de mörkrets hantlangare

Som lagt beslag på tolkningsföreträdet, ansett sig veta bäst
Själva vi känt oss tvingade att följa John, men i dessa de yttersta välsignade dagar
Har något helt annorlunda nytt, likt en fyrbåk på det nattsvarta havet, sett dagens ljus

Sent omsider har vi vaknat, kommit till insikt, börjat inse och förstå
Vi låtit oss grundluras av de potentater, som samvetslöst lagt beslag
På tolkningsföreträdet

Väl illustrerat av det spektakel
Som sedan en längre tid åter, bland annat för att nämna ett exempel bland många andra
Pågått på andra sidan av Atlanten, och i dessa de yttersta dagar
Vid gränsen till Tusenårsriket går mot sitt avgörandets slut

Där vi kommit
Något väsensskilt annorlunda nytt på spåren, sätter ner foten
Säger ifrån, hit men inte längre, när en helt ny värld inför våra ögon talar klarspråk
Det räcker, det är nog av osämja och verbala strider

Omöjligt att fortsätta, så som i gångna tider
Där vi i ett sedvanerättens djupfrusna system suttit fast
Men nu fått mer än nog av käbbel och trakasserier, säger ifrån
Tack för det som varit, det har lärt oss mycket om oss själva

Men här och just nu, är det hög tid att växla in på ett annorlunda spår
På en kärlekens och medmänsklighetens nyfunna väg, prestigen
Till soptippen förpassad, där den hör hemma

Säga tack och farväl till det som varit
Välkomna den rättvisans Gudinna, som skall visa oss vägen
Från det stillestånd som varat under tusenden och åter tusenden av år
Till Himmelriket, Edens Lustgård på Jorden åter

*  *  *
Mottaget av Per Beronius
——————————————

Du gillar kanske också...