Horus via Elaine DeGiorgio; 10:e augusti 2017

Horus via Elaine DeGiorgio; 10:e augusti 2017

Sittande i den Heliga JAG ÄR NÄRVARON med min Huvudguide Heru och mitt Andliga Guideteam, ger vi följande meddelande till er alla.

Jag talar genom hjärtat från mina älskade till alla era hjärtan. Från den stora antiken med Raser och Tider som inte ens existerade på er Jord. Jag talar om tiderna med många Ursprungsraser och Raser i hela Guds Universum och jag talar om en Allomfattande Universell Medvetenhet. Jag talar om Unionen av mig och min älskade, förankrad på er Jord och som jag talar genom … för vi existerade och samexisterade i tid och rum. Vi finns i Solen, Vi finns i Månen, Vi finns i Stjärnorna, vi finns i varje verklighet av tid och rum.

Jag Heru, är Monaden som talar till er alla genom min älskade som är förankrad här på er jord, utvald och förordnad att framföra mitt Budskap om Kärlek, Ljus och Healing till er alla. Hon är den som jag reser med, den som jag belyser och den som frambringar kärlek, fred och healing och den som JAG ÄR EN med.

Jag talar om Föreningen av Orion och Sirius som nu kommer samman som EN. Nu är tiden för den Stora Föreningen, den tid vi förenar till En.

I det förflutna har det förekommit mycket separation genom tankarna, handlingarna och genom orden …. det har orsakat tvivel, det har gjort oss misstänksamma angående vilka vi kan lita på, det har medfört avund, svartsjuka och alla laster som finns på er jord, vilka fortfarande finns. Det är en tid med stor rensning och en tid för alla att ansluta till era sanna själv, för den här tiden innebär att ansluta och återansluta till de ni är. Det är dags att rensa bort lasterna som bundit er ännu en gång. Och när ni kommer in i de sanna tillstånden av Glädje och Enighet, kommer ni verkligen att uttrycka essensen i era Själar.

Jag talar, jag talar nu om tider för länge sedan…..

Låt mig nu tala om saker i det förflutna, om svunnen tid, när det fanns många pyramider, när landet bevattnades och det gröna vävde sig in i människornas hjärtan, hos både kvinnor och barn.

Vi visste då. Vi visste då att urnorna var fyllda med kärlek och livets elixir. Vi visste då. Vi visste då att människornas hjärta och sinne var ett, vi ifrågasatte inte, vi tvivlade inte. För vi var ett med jorden, ett med vinden. Vi var ett med himlen. Vi var ett med alla element. Och vi var uppe på dagen och sov på natten. Vi visste att vi skulle gå upp vid soluppgången och sova när solen gick ner.

Och när månen kom och gick, så såddes våra grödor och skördades. Vi visste också det. Och vi visste att där floderna rann skulle vi bosätta oss. Och vi visste var våra grödor skulle växa och våra får skulle beta. Vi visste att vi var ett. Vi visste för att vi kände den här enigheten. Vi levde med den. Vi vaknade med den och vi sov med den. Och när vår cykel slutade, tog vi vårt vetande till ett övergångstillstånd och sedan återvände vi igen med vårt vetande.

Någonstans på vägen försvann vår förmåga att minnas. Vår förmåga att återkalla vår enighet, lämnade oss. Och då vi växte, då vi steg upp och sov, så glömde vi också. Och tiden kom när vi vaknade ur slummern, men förstod inte att vi somnat. Och även om vi kände behov av att gråta, visste vi fortfarande inte varför. Smärtan i våra kroppar förblev oförklarlig. Längtan efter något annat förblev obesvarad. Vi visste inte, och vi mindes inte vår enighet. Vi visste bara att vi var ensamma. Och vi grät verkligen. Och vi grät verkligen inombords. Fast våra tårar var osynliga. Och vår gråt hördes inte för tystnaden gjorde oss döva. Och vi vaknade inte mer. Och vi återvände inte mer. Och vår sömn fortsatte tills den blev drömmen om vår vakna dag. Och slummern blev vårt liv.

Och nu är vi ni. Och nu ser vi er. Och nu i vår ålder och från vår plats, kan vi återvända och försöka skaka er lätt ur er slummer, för att väcka er från drömmen som vi glömde; för att befria er från er börda av sorg, av separation.

Och vi gör det för att vi kan, för vi ser, för att vi nu kommer ihåg sanningen om vår varelse. Och vi skulle få er att komma ihåg det här. Och det är därför vi kommer.

Vi är här för att hjälpa er att vakna, för att hjälpa er att stiga upp i er enighet, i er kännedom om jorden och vinden och alla element. I ert vetande om varje skapelse, varje solstråle, varje månstråle, varje stjärna på natthimlen; i ert vetande att ni och de är ett.

Hur kan detta göra skillnad för ert liv? Hur kan ni föda er själva och de andra genom att veta att ni är odlade av det spannmål ni ger; att ni är det spannmålet som ni föder er själva med, och att de andra är fröet genom vilket ni växt?

Tänk på detta.

Vi ber er att sträcka ut handen, för att se på den, och varje linje är en linje av glömska. Varje linje är en linje vi skulle vilja be er att minnas. De är skapelser. De är minnen. De är sätt av att vara. Detta är de sandkorn ni en gång simmade över, och visste att de kom från haven som kylde jorden, som tog med sig regnen, som lapade i sig solen, som mjölkade korna, som drev kamelerna från plats till plats. Varje linje i era händer, ett sandkorn, en solstråle, en fisk i vattnet. Varje linje i era händer, någon annans utseende, essensen av någon annans ande i er, gör er till ett, gör er hela.

Nå ut i det här vetandet på ett sätt som förstås i ert hjärta. Känn hur det skulle vara att springa i sanden, att bygga en pyramid med ert sinne och veta att ni styr elementen, eftersom ni är av dem.

Vi ber er att komma ihåg detta, och fylla era flaskor och urnor som ni bär med er in i nästa liv, och att ni bär med er kännedomen om denna storhet, denna sanning, att ni inte dör, att ni inte är ensamma, att ert liv fortsätter och ni skapar med era tankar och er kärlek. Och er medkänsla är nyckeln till att låsa upp dessa dörrar, dessa sanningar som ni en gång visste om. Fyll era urnor, fyll era parfymflaskor, fyll dem med essensen av denna sanning.

Anslutning är nyckeln, och ni ansluter genom era sinnen, genom er förståelse, genom att ert vetande är medkänsla, det är kärlek. Fyll er med detta: ni är livets urna. Ta med den i er övergång, och ni kommer att minnas och vakna med detta vetande. Ta med det för att minnas.

Tiden kommer nu för att alla ska ansluta sig till sig själva och till varandra, för alla är unika och lika i Skaparens ögon.

Det är en tid för er alla att komma fram i det Stora Minnet – en tid då era individuella resor utvecklas, för att visa er vilka vägar ni kommer att ta och vilka områden ni healar, och vilken Plan ni har valt för att assistera i den Enhetliga Större Planen.

För nu när ni växer, ansluter och återansluter med er själva och med varandra, genom kärlek och medkänsla, kommer ni samman som ETT.

För Många Planetariska och Universella Skiften uppstår vid denna tid, som planerar och banar väg för att ta fram kärlek, överflöd och fred.

Låt inte era Hjärtan bli bekymrade, för det är Fred jag kommer med till er och det är med Fred jag lämnar er.

JAG ÄR Heru och jag talar genom Elaine idag.

Http://www.EraofLight.com – Kanal: Elaine DeGiorgio

Översättning: Margareta och Hans Jonåker