Hövding Eagle Feather via Galaxygirl, 31 augusti 2021

Hövding Eagle Feather via Galaxygirl

31 augusti 2021

Hou. Jag är Hövding Eagle Feather. Betraktare från ovan. Mockasiner på marken, på moderns mjuka jord, himlen hör er. Alla krigare ör viktiga i striden. Alla har olika positioner. Några gör smygattacker. Några leder vid fronten. Alla slåss. Ni slåss, mäktiga krigare. Ni slåss och ni är starka. Ni är tillräckligt starka för den här striden. Många säger att det inte är en strid, bara en separation. Ett rivande. När gammalt skinn rivs och separeras exponeras allt under det. (Han visar mig spruckna läderbyxor och en bar bak. Han skrattar.) Allt exponeras. Det är inte någon tid för lättsinne men alla krigare måste då och då skratta. För lätthet i hjärtat är vägen till healing. Tunga hjärtan sjunker som stenar i vatten. Lätta hjärtan skuttar som på stenar över en stilla damm. Jag känner en tyngd inom många som läser dessa ord. Jag utsträcker min kärlek till er. Här är en av mina stenar att skutta på. Jag erbjuder dig den nu. Stoppa in den där er stilla damm väntar på er. Och tänk. När vågorna och den rasande stormen blir för mycket, sitt och tänk här. I er inre damm av stillhet och tänkande, där mörker och ljus är i harmoni. (Han visar mig en vacker sjö omgiven av vintergröna. Vi sitter på lerstranden. Han blåser i en lång pipa och ut ur den kommer ljus rök. Jag ser att han blåser dansande djur av ljus som springer över sjön på håll och lyser upp natten. Han visar mig stjärnorna glimma i den svarta natthimlen.) Krigare är de bästa stjärnskådarna, de ser tydligast. För vi minns ljuset. Vi är som ljusa stjärnor som placerades här för att lysa upp natten. Precis som stjärnorna lyser upp natthimlen, lyser ni upp Gaia. Gaia brukade brinna klart. Det kommer hon att göra igen. Hon kommer att bli ljusare än er sol. Hon kommer att expandera till en större planet, för hon kommer att hålla så mycket kärlek att hon måste expandera för att uttrycka sig. (Jag ser Ursprungliga Amerikanska mödrar med rynkiga ansikten le och krama krigare hårt.) Ni är som de unga krigare som åkt iväg till striden och varit borta länge, länge. Lång tid. Men han (eller hon i er kultur) hittar alltid sig själva, för de tittar på sitt eget inre mörker och ser ljuset från deras inre stjärna, deras inre sanning. Och de hör stillheten i sin inre sjö, vari alla svaren ligger. Och de hittar vägen tillbaka, för de följer förfädernas ljus, stjärnorna, som alltid vägleder. Förfäder är aktiva överallt omkring er. De vägleder, de munhuggs, de leder. Lyssnar ni? Lyssnar ni likt krigarna som kan höra mjuka grässtrån böja sig för vikten av ett djur? Kan de känna brisen från humlan då den flyger förbi? Allt är sammanbundet. Allt är tecken från förfäderna, allt är tecken på att ni är på vägen. Ni är på vägen. Det är ni. Och om ni inte är det kommer ni att lyssna och se en annan väg, kanske en bättre väg. Alla vägar är upplevelser.

Jag, Hövding Eagle Feather, talar. Jag tycker om fjädrar. Denna behåller de fjädrar hon hittar. Jag tycker om det. Det gör mig lycklig eftersom för mig var fjädrar ett tecken på att mina förfäder lyssnade. Fjäderns stam omges av många mjuka fingrar som knappt är där och svåra att känna individuellt, men tillsammans gör de det möjligt att flyga. Ni flyger på tro nu, unga krigare. Då trumman slår hårdare vet ni att tiden är inne. Det är dags för skelettdanserna, det är dags att skaka av allt som inte längre tjänar er och vara naken med Gaia. För, där finner ni era rötter. Er frihet. Er förbindelse. Allt är förbindelse. Stjärnorna dansar i trummans rytm. Regndropparna lägger till sitt ljud. Allt är sammanbundet. Också alla era mänskliga upplevelser i de mörka sfärerna av dimma och skuggor. Det är sammanbundet med er själs resa. Fågelns själ fortsätter att flyga efter att den lämnat fjädrarna bakom sig, för den flyger som ande. Ni är starka. Stormen har vuxit. Känner ni takten? Ni kan antingen dansa till trummans takt eller bli skräckslagen av den. Välj att dansa. Det är ljusare. Det är lättare att skutta över berget. Förstår ni?

Jag är Hövding Eagle Feather. Denna och många av er har konfronterat djupt sådda rädslor. Det är bra. Ibland hör ni krigstrummorna och ni tittar verkligen och ser att det inte är vad ni trodde ni skulle se, för ni ser med vakna ögon. Kanske ni trodde att ni såg något som bara var en skugga, ett minne av smärta från tidigare liv? Verklig smärta, men gammal smärta. Lektioner lärdes, ni kan tacka dem och lägga ned dem försiktigt vid den inre sjön, sitt en stund eller dansa med stjärnorna ovan er.

Jag är Hövding Eagle Feather. Gaia omvandlas. Ni omvandlas. Den stora blixten närmar sig. Dansa till takten. Mörkret blir upplyst. Allt avslöjas, i god tid och snabbt. (Han dansar med mig och jag fylls av ljus och glädje. Vi ser in i sjön tillsammans. Den är djup och svart.) Det är sjön med era tidigare livs minnen, er portal till Akasha-arkiven. (Vi dyker i och det är inte alls mörkt, utan en enorm avgrund av minnen.) Krigare, ni kan vara rädda för era minnen eller ni kan älska dem. Och transmutera dem. Och hela dem. Vilket väljer ni? (Vi dansar i sjöns tomrum och jag ser att jag är omgiven av mina förfäder, och tidigare versioner av mig. Hövding Eagle Feather och jag är i mitten på en enorm cirkel, och vi dansar och spiller ut ljus i cirklar så att hela sjön är ljus, och bortom den är det fullt med nålstick av stjärnor för framtida upplevelser.) Krigare, ljuset transformerar alla. Ni är inte ensamma. Jag finns tillgänglig för danslektioner. (Han ler. Han böjer sig ner och lägger aska på mina kinder, min panna, mina axlar.) Märkena av en som sett mörkret och slutit fred med det. Ni är redo. Gå nu och var ljuset för de andra. Hou.

-galaxygirl

Översättning: Markku