Kollektivet via Caroline Oceana Ryan, 20 november 2018

Kollektivet via Caroline Oceana Ryan, 20 november 2018

Per Staffan November 20, 2018

Ett Meddelande till Ljusarbetare – 20 november 2018

av Caroline Oceana Ryan

Den senaste guidningen från de Uppstigna Mästarna, Galaktikerna, Jordelementalerna, Feernas Äldsta, Änglarna och Ärkeänglarna kända som kollektivet. . .

Hälsningar, kära ni! Vi är väldigt nöjda över att få den här tiden att prata med er igen.

För dagens Budskap har en Ljusarbetare bett oss tala om frågan om raskonflikt. Den skriver:

”Som en vit person som har försökt att hjälpa till att ta itu med våra problem med rasistisk ojämlikhet har jag funnit att det fortfarande finns en sådan stor spänning mellan människor av olika raser, och den välmenande insatsen på någondera sidan kan misstolkas och leda till ytterligare sårade eller delade känslor.

Jag undrar över den stora bildens sätt att förstå och ta itu med denna raskonflikt och misstro som människor runt om i världen, och i synnerhet i USA, fortsätter att uppleva. ”

Det här är en utmärkt fråga och ett flerskiktat problem, eftersom detta är skapade scenarier som du beskriver, och inte oavsiktliga sådana, även om de verkar ha utvecklats på egen hand.

Det är så att i flera århundraden har vissa raser förklarat överhöghet över vissa andra raser, och att detta orsakade stor uppdelning, inte bara när det gäller militära försvar.

I vardagslivet fann mycket verkliga sociala och kulturella skillnader sin väg in i vardagen.

Det gav också drivkraften för vissa raser att ”förklara” överlägsenheten som de naturligt hävdade över andra – för att motivera den med berättelser, falsk vetenskap och skapelsemyter som förklarade varför de var mästarrasen och varför andra raser och kulturer var avsedda att tjäna sin mästargrupp.

Hela idén om att förslava icke-vita, eller de av en viss religion, klass eller etnicitet, eller kvinnor eller barn, tjänade inte bara ”mästarras”-ideologin.

Det gav också en anledning till att kuva de grupper som bedömdes som underlägsna och förklara att de skulle bli nersmutsade i hjälplöshet och kaos utan patriarkal kontroll över dem.

Över tiden lärdes majoriteten av världens befolkning att de inte var lämpade att hantera sina egna liv, än mindre hela samhällen.

Ni kanske har läst om vita abolitionister (förkämpar för dödsstraffets avskaffande) som rådde Svarta abolitionister på 1800-talet att de inte var redo att bli redaktör för en abolitionisttidning, till exempel, trots de Svarta abolitionisternas utbildning och uttrycksfulla tal-och skrivförmåga.

Den typen av nedlåtande och låg förväntan om intelligens – av kvinnor, icke-vita, barn, vissa religiösa grupper osv., var avsiktligt konstruerad och fortsätter i subtilare former fram till idag.

Under årtusenden har det på er planet funnits en ras av varelser (faktiskt flera raser, i konflikt över vem som ska styra mest kraftfullt) som inte bara justerat mänskligt DNA till en lägre nivå för att förneka er mycket av era naturliga eteriska, mentala och fysiska förmågor.

De lade också fram hela religioner, nationella ideologier, filosofier och regeringar, utbildnings- och ekonomiska system och tekniker som byggdes för att säkerställa att en liten grupp skulle betjänas först och främst med Jordens gåvor, medan resten fick kivas om vad som återstod.

Av de förtryckta står vissa grupper ut i historien – de miljoner afrikaner som kidnappades och tvingades till slaveri i Europa och USA i flera århundraden, kineserna som såldes som slavar i USA och Kanada, eller som arbetade för desperat låga löner på Kanadensiska järnvägar, irländare, förslavade till plantagerna i Västindien, mexikanerna, syd- och centralamerikaner och indianer, kidnappade och förslavade i sydvästra Amerika.

Slaveri har också funnits i hela Asien, inklusive Australien, och i många länder i Afrika.

Och de som slutligen befriades av nya lagar hölls fortfarande fängslade av diskriminering. Även detta var mycket avsiktligt och inte bara för det som skördades från lågkostnadsarbetskraft.

Den ”härskande eliten” har närt sig på förtryckta människors förtvivlansenergi, inklusive kvinnor och barn som levde under förtryckande patriarkala strukturer, i många århundraden.

Den hierarkiska tankegången hävdar att endast ett fåtal är avsedda att styra, att fatta beslut, att bestämma meningar och övertygelser, medan resten är avsedda att tjäna och göra som de är tillsagda.

Denna filosofi har fortgått in i nutiden, även om det är företag, miljardärer och triljonärer som förhåller i piskan nu, snarare än fältövervakare.

Ändå har många miljoner vaknat tillräckligt mycket för att förstå att förfädernas land stulits från dem eller deras förfäder, och att de fortfarande arbetar och lever under orättvisa villkor – ekonomiskt och socialt, såväl som rasmässigt.

Och så har ni den här extrema olikheten, satt som ett prejudikat för inspelad jordhistoria, men vi försäkrar er – den historien som har blivit oregistrerad har en mycket annorlunda verklighet.

På Atlantis tid och tiden för Lemurien före det, fanns det principer och vardagsliv där alla betraktades som viktiga delar av kulturen.

Ingens röst avfärdades på grund av rent förakt för deras ”härkomst” eller deras färg, kön, orientering, ursprungsort eller övertygelser.

I de icke-religiösa kulturerna kände människorna sin rådighet, sitt naturliga geni, sin plats i Universum.

De såg inte på sin medmänniska som en konkurrent eller ett hot – någon som kunde stjäla från dem den sista brödsmulan som de hade lyckats hitta.

De harmades inte över att någon person var närmare mästerskapet än vad de var, och såg heller inte ner på dem som verkade längst bort från det.

De respekterade och trodde inte bara på individens heliga natur – varje persons och kulturgrupps Stjärn-ursprung och själsnärvaro, utan på varje persons Gudomlighet.

Den tron har avsiktligt uteslutits från jordelivet efter dessa stora civilisationers Fall, med misstankar och separatism fastsydd i deras ställe.

Ändå behöver ni inte känna att detta är vad som nu är karakteristiskt för rasrelationer, som det kallas, på denna planet.

Det som vi ser alltmer är att människor öppnar sina hjärtan för varandra, litar på varandra som individer och är villiga att ignorera det som tidigare hade hindrat dem från att nå ut till någon som såg ut eller tänkte lite ”annorlunda” än dem.

Inte alla kommer naturligtvis att tala eller tänka som ni gör. Deras kulturella och historiska bakgrund kan väl vara annorlunda än er.

Ändå erkänner de ovillkorlig Kärlek när de ser den? Den växande känslan av Gudomlighet inom dem skulle svara ”Ja!” Varje gång.

Känner folk igen en lojal vän eller en hjälpsam, snäll kollega när de ser en? Det gör de, oavsett om de inte säger så mycket.

Och känner människor intuitivt när någon respekterar dem, ser dem i ögonen när de talar till dem, och räknar dem fullt ut som ett av Skapelsens vackrare uttryck?

Återigen – deras höga hjärta kommer att svara, antingen deras personlighet eller egosinne uppmärksammar och uppskattar det eller inte.

Ett hjärta som härdats av år av misshandel, diskriminering och nedvärdering kommer inte nödvändigtvis att öppnas omedelbart till ett som är genomsyrat av Gudomlig Kärlek.

Och ändå, i det ögonblick som Ljuset ges, framträder en spricka genom vilken det Ljuset kan lysa kraftigt.

Ni har mött exempel från alla sociala grupper på dem som, trots deras grupps smärtsamma historia, är briljanta exempel på att ge Guds Kärlek, skinande från varje ström.

Ditt jobb, kära du-någons jobb – är inte nödvändigtvis att rakt av ta itu med de problem som är djupt sydda med århundraden av smärta och trauma.

Ditt jobb är att le mot andra, att låta dig Älska och acceptera varje enskild person som du möter, oavsett om de verkar vara öppna för sådant eller inte.

Det är bra att dra tillbaka dina energier eller din uppmärksamhet från någon som inte är bra för dig, som är så invärtes stängd eller oförskämd att det är för svårt att prata med den.

Uttryck det ändå inte eller sjunk in till dömande. Du kan inte veta vad de har gått igenom.

Var ditt eget strålande jag, så att högre energier kan strömma från hjärt-sinnet när du talar med alla med lika stor acceptans, och firar faktumet av deras existens på Jorden vid denna tidpunkt.

Ingen behöver dig till att bota eller till och med tala om de århundraders inblandning som mänskligheten har gått igenom.

Människor behöver dig (och alla) för att förverkliga sin Gudomlighet.

Inse det tillräckligt mycket, att separationen, osäkerheten och snarstuckenheten som så många känner i relation till dem som är menade att vara den Andra, bara löses upp, för att de inte kan vara kvar inför ett sådant vackert och befullmäktigande Ljus.

Vi ville frigöra behovet av att känna er oroliga av frågorna, och bara förklara Enhet – att allt är Ett.

Fira det och vara ett levande förkroppsligande av det.

Vi skulle dansa med någon öppenhjärtad nog att göra så, med andra ord. Och var respektfull och intresserad av andras vanor, historia, språk eller tro, men känn dig ändå inte utestängd från dem, eller oroa dig för att de känner sig utestängda från dina.

För alla är Ett, och återtar detta nu, på de vackraste sätt.

Genom att ställa den här frågan om sammankoppling mellan grupper förklarar ni att det är dags – för både de 99,99% och 0.01% – att gå långt utöver det som har förslavat den mänskliga anden och psyket så länge.

Genom att deklarera den Gudomliga Kärleken som den enda sanna lagen i landet, bryter du förtrollningen som så många har arbetat under i tusentals år.

Och du bestämmer din egen frihet, din egen unikhet, din egen strålande del av Enhetsmedvetandet.

Du förkunnar, med andra ord, den Nya Jorden, den Nya Människan, det Nya Livet som är fött för alla.

Och det räcker.

Namaste, kära ni! Vi är alltid med er.

Copyright 2018, Caroline Oceana Ryan

If you repost, please maintain the integrity of this information by reprinting it exactly as you find it here, and including the link to the original post. Thank you.

 

 

 

Översättning: Lars-Eric