Moder Maria via Beatrice Madsen, 5 maj, 2019

Moder Maria  via   Beatrice Madsen  190405

Likt jag valde att ta på mig uppgiften att föda fram  frälsaren vid det tidigare medvetandehöjningen på vår älskade moder jord, så har ni nu samma uppgift kära, älskade ni att föda fram kritusgestalten inom er.

Under de många, slitsamma, ofta i dunkel lagda år som gått sedan hans levnadsverk så har visheten, klarheten och kraften från hans väsen sakta smält in i erat medvetande ofta från en omdeveten nivå. De flesta av er har varit nunna, munk eller präst i ett tidigare liv. I detta liv studerade ni läran och praktierade hjärtats renhet genom meditation, bön och sång. Detta liv var nödvändigt/behövligt för att ni skulle kunna vara där ni är idag. Ni har också kanske åtskilliga gånger varit i krig mot oliktänkande och stupat gång på gång i rätten för att visa vem som har den sanna läran. Den inre övertygelsen om att jag har sanningen och den enda sanningen är mättad inom er. Ni behöver den inte längre. Låt de som ännu inte har mättat denna idé få leva ut den på sitt sätt. Se på dem ömhet, vishet och förståelse. En gång i tiden kunde det ha varit du. De kan fortfarande behöva ett antal livstider i denna hårda kamp och förbereds på ett relativt snabbt lämnande från denna vår vackra Gaia till en annan iordningställd himlakropp, som är villig att bära kampen av den tredje densiteten.

Du tillskansade dig mycken vishet genom att leva som denna nunna, munk eller präst. Ovärderliga djupa kunskaper och erfareheter. Dessa liv var många gånger i samklang med Moder jord och ni utbildade er och hade stor örtkunskap, vilket i sin tur hjälpte de behövande. Såsom tjänare för religionen kunde ni göra det i lugn och ro och blev inte hunsade och jagade i de häxprocesser som existerade i samma tid, också för deras stora, fint utvecklade örtkunskaper. Mycken sorg och blodspillan finns i eterlagret efter dessa brott. Såsom munk eller nunna kunde det ha varit ett fredligt liv i frid med naturen och i samklang med moder jord. Någonstans inom dig kallar den vishet du fick med dig från de liven, lusten att nu gestalta sig och genomsyra ditt väsen. Kristus hade en kristallin struktur och hans utstrålning höjde frekvensen för dem han hade i sin lära och för varje människobarn han mötte. Han gick aldrig ner i frekvens för han visste så väl att detta var hans stora uppgift. Att vara den högre oktaven i en så mycket lägre värld var en svår uppgift, men han fick regelbundet påfyllning fån anden, som följde vart steg hans sandalklädda fot tog.

Detta är en tid för dig att bli mästare, mästare över dig själv och välja den fredliga vägen i er värld. Er kristallina struktur väcker Kristusanden till liv och den som möter dig kan inte låta bli att beröras, och ibland låter de sig provoceras av ett ljus som lyser för starkt för deras ännu inte helt väckta själar.

Likt vårljuset efter den långa vintern sticker i ögonen hos den som nyss levde med endast fåtaliga ljuskällor, så kan det sticka i ögonen med er nyvunna lyskraft och man kan i ett desperat försök att få det som tidigare försöka släcka ner ert genomträngande sken. Ha förståelse för att det tar tid att adaptera sig till detta ditt starka ljus. Se på dem med ömhet och tänk att de gör så gott deras gamla mönster och roller förmår. Deras gamla roller som legat i mörker, blivit undanskuffade och inte fått den kärlek och uppmärksamhet de behövt. Då det nya starka ljuset belyser så skriker dessa mörka, undanträngda behov på att bli sedda och omhändertagna och om det männiksobarnet inte naket vågar möta sina undanträngda, mindre accepterade inre gestalter så kan de ta sig andra uttryck, såsom avundsjuka, svartsjuka, girighet och behov att utesluta. Om ni idogt sänder dessa själar ert ljus, å det behöver inte ta all er kraft, utan sänd dem en vacker stråle av medkänslans varma, stilla vishetslåga. Gör det om och om igen och jag skulle vilja säga med envisheten och tålamodet som hos en gammal elefantmatriark, så ska ni till slut se hur denna människa mjuknar i sitt väsen till slut. Tacka sedan din själ, anden och ljuset för att ni kunde samarbeta med en så fin och tålmodig och transformerande frekvens.

Kristus stod inför detta gång efter annan precis såsom ni mina älskade gör nu. Hans tålamod och kärlek för människan var av en oändlig karaktär. Männskor blev berörda av honom fast det inte förstod hur det gick till. Han hade en djupgående, genomgripande påverkan på människor utan att han behövde säga ett ord.

Med dessa ord avslutar jag denna text, för att återkomma när det är så dags.

All min kärlek till var och en av er, Moder Maria

Du gillar kanske också...