Överlevnadsmanuskript nr 426

Överlevnadsmanuskript nr 426

Via Aisha North, 28 september 2014

 

 

Låt oss börja detta meddelande med att säga att ni vid det här laget redan har lyckats tränga igenom några små hål i det membran som skiljer er från er egen storhet, och som stjärnor på himlavalvet kommer dessa små öppningar att börja utstråla ett kraftfullt ljus, som kommer att dra till sig er uppmärksamhet, men också andras uppmärksamhet. Ni förstår, ni är inte bara här för att upptäcka er egen storhet, ni är här för att utnyttja ljusets elektriska spänning för att skapa förändring i stor skala, inte bara för planeten utan för hela Skapelsen.

 

Innan det här läggs till er redan stora hög av anledningar till att börja tänka på er själva som ovärdiga all denna uppmärksamhet, var medvetna om att ni är långt bortom allt som vi kan överösa er med av vårt mest frikostiga beröm. För ni är verkligen gudar av egen kraft, men fortfarande ligger återupptäckten av detta någonstans i framtiden, men nu kommer ni åtminstone att börja få en liten glimt av det genom det ljus som kommer att börja sippra ut genom dessa små öppningar som ni har skapat för er själva.

 

Det här kommer också att börja utjämna trycket mellan det lilla, trånga utrymme ni för närvarande vistas i, och det enorma och ljusfyllda utrymme som finns där för er, närhelst ni lyckas uppbåda tillräckligt med mod och beslutsamhet för att hoppa över den klyfta ni fortfarande tycks finna oöverstiglig. Det är er hjärna som fortfarande tror det, men resten av er har redan börjat våga sig närmare för varje dag, och för den delen varje natt också.

 

För så mycket av denna process kommer att styras av ert Högre Jag, den delen av er som ibland verkar vara en avlägsen släkting som ni inte har en aning om att den ens existerar, medan ni vid andra tillfällen känner er bekvämt försjunkna i er själva och bara vet att ni äntligen är hemma. Ni två är verkligen på väg att bättre lära känna varandra, nu när dessa små öppningar kommer att börja hjälpa till med dessa sammankomster på ett helt nytt sätt.

 

Kom ihåg att er tvekan verkligen kommer att slå ner på takten, men var också medvetna om att ert Högre Jag redan är säker på er framgång, så de två av er tillsammans kommer att hitta ett sätt att övervinna hindren, som den mänskliga delen av er fortfarande så ivrigt försöker att fabulera ihop.

 

När den gamla separationen börjar komma till ett avslut, kommer närheten till er egen storhet ibland att nästan kännas överväldigande, och i stället för att söka er i riktning mot den, kommer ni kanske att märka att ni försöker rygga tillbaka för den. För ni kommer bokstavligen att känna er för små för att kunna greppa det hela, och för begränsade för att ens börja förstå, men återigen, det här är inte något ni måste förstå.

 

I själva verket kommer ni att må mycket bättre om ni inte försöker förstå. Det här är inte en intellektuell uppgift ni har gett er själva, en gåta som måste lösas av er mänskliga motsvarighet. Nej, det här är helt enkelt något ni måste låta er själva genomföra med varje uns av er varelse, och utan någon som helst tvekan. För ni kan stå i vägen för er själva om ni så väljer, men ni kan också välja att helt enkelt kliva åt sidan och låta er egen storhet bära er hela vägen hem till er själva.

 

Ni är alla suveräna varelser, men när vi säger det hänvisar vi till helheten av ert väsen och inte till den lilla delen av er som går under benämningen mänskligt ego. För många av er kan ett inre kaos bryta ut vid en eller annan tidpunkt, det vill säga om ni försöker gå emot er egen fria vilja och kämpar för hårt för att behålla en gammal och begränsad uppfattning om er själva, som fortfarande kör på i gamla hjulspår.

 

För det kan lätt hända och anledningen är också lätt att förklara. Ni har varit programmerade att lyssna till samma lilla inre röst i livstid efter livstid, så ni ser den som en symbol för er själva när den i själva verket bara är en viskning från de yttre lagren av er varelse. Så se den här gången till att ge er själva förmånen av att tvivla, när den så kallade ”förnuftets röst” än en gång börjar poppa upp med alla möjliga förslag om varför ni inte ska tillåta er egen storhet att börja lysa igenom.

 

För det är inte förnuftets röst, det är helt enkelt illusionens gamla amsagor, och nu har ni fått i uppgift att riva sönder den gamla slöjan och avslöja ert verkliga jag, som har funnits bakom den och väntat på att ni äntligen ska kräva tillbaka det som ert. För det är ni på alla sätt, och nu har tiden kommit för att modigt träda fram och säga: ”Det här är jag och inte det där mänskliga lilla fragmentet som för tillfället gör det möjligt för mig att vara närvarande vid denna stora händelse, dessa betydelsefulla tider, inte bara för mänskligheten utan för hela Skapelsen. Och tack vare mig har denna möjlighet äntligen kunnat ske, och nu kommer jag att göra allt jag kan för att inte stå i vägen för mig själv eller någon annan, och jag kommer att dra mitt strå till stacken för det rullande hjul som ska föra oss alla ut ur det gamla och in i det nya”.

 

Det är därför ni är här, för att förstärka förändringen genom att samla alla era väsen på ett ställe, och att samla ihop det som har varit separerat och låta varje enskild del av er komma samman till en sammanhängande, magnifik ENHET, inrymd i en relativt liten mänsklig kropp, som bär med sig styrkan i hela Skapelsen. Så stig åt sidan och låt er egen storhet ta ledningen och låt inte era egna tankar om obetydlighet hålla er tillbaka längre.

 

Ni är skapade för att lysa klart, mina vänner, och ni har redan nu börjat låta denna klarhet sippra ut i det fria. Kom ihåg att ju fortare ni tillåter dessa öppningar att vidgas, desto mindre press kommer det att bli, och tvärtom. Ni bestämmer hastigheten, men hastigheten bestämmer också intensiteten i er egen process.

 

Så än en gång säger vi, låt det flöda och vet att det kommer att hjälpa er att flyta genom dessa forsar mycket snabbare och på ett mycket bekvämare sätt, om vi får använda sådana ord om en process som utan undantag är den viktigaste och mest komplicerade som någonsin har genomförts av någon. Men det är därför ni är här, och det är vad ni är mer än kapabla till.

 

När allt kommer omkring blev ni handplockade för det här uppdraget, eftersom ni i sanning är de som har vad som krävs och lite till, och det är ingen slump att ni befinner er här nu vid denna tidpunkt, för det är vad ni har blivit förberedda för, till synes i evigheter. Ge er själva det spelrum ni behöver så att ni kan hitta ett sätt att tona in till de delar av er själva som redan är på väg att genomföra denna gigantiska uppgift, och låt de delar av er som fortfarande framhärdar i att ni inte är bra nog, kliva åt sidan och hålla tyst. För ni är så mycket mer än den där tveksamma rösten, och vi vet att ni också vet det. Ni har det alla i er, och det är nu dags att lösgöra kraften från den tvångströja som den har hållits fångad i alldeles för länge.

 

Kom ihåg att det är er gamla programmering som försöker göra er rädda för era egna styrkor, för ni har blivit ordentligt undervisade i att tänka, att det ni kan känna djupt inom er är något som måste undvikas till varje pris. Det ni känner närma sig är en förändring så djup att vilken så kallad ”normal” mänsklig varelse som helst, automatiskt skulle skygga för den, eftersom det är vad ni har fått lära er att göra.

 

Ni har blivit väl utbildade i att undvika förändringar till varje pris och att lyda detta i alla lägen, så närhelst den inre styrkan börjar visa sig vill många av er bokstavligen ta ett steg tillbaka, eftersom det verkar skrämma er och till och med hota er existens. Ni tror att det kan förgöra er, men det kommer det inte att göra. Det kommer helt enkelt att förgöra illusionen som har hållit er fångna i livstid efter livstid, så det är inte konstigt att ni kryper ihop vid blotta tanken.

 

Kom ihåg, mänskligheten har lärt sig att avsky förändring, men er uppgift är inte bara att initiera utan också att lyckas med att förändra allt det ni hittills har betraktat som verklighet. Den sanningen håller bokstavligen på att sippra ut från själva ryggraden. Det är inte konstigt att ni kan känna det som att ni växlar mellan upprymdhet och ängslan i tider som dessa. Var bara medvetna om att ni alla vet exakt vad ni ska göra och hur ni ska göra det. Och frågan nu är helt enkelt denna; när kommer ni att vara redo att faktiskt låta det hända

 

Översättning Ulla Krogh – www.st-germain.se

 

Du gillar kanske också...