Saul via John Smallman, 30 september 2021

 

Saul via John Smallman den 30 september 2021

”Rädslan är overklig, så bjud in Kärleken till era hjärtan för att upplösa den”

 

Djupt inne i varenda kännande entitet vilar en evig och fullständigt oförstörbar koppling till den Enda, Alltet, KÄRLEKEN. Varjekännande varelse har därför tillgång till Källan i varje stund av sin eviga existens, om de så upplever livet som åtskilda varelser i kroppar eller såsom rent medvetande i Enhet med Källan. Skillnaden är såklart att när en kännande varelse vistas i en kropp, så har den från sig själv dolt denna oförstörbara koppling. Men genom att vända er inombords till er heliga inre helgedom, som ni alla har inuti er själva, samt för att den ligger djupt inom er, så måste ni kunna vara extremt stilla när ni låter ert medvetande – ert Själv, er Enhet med Alltet – bjuda in kopplingen till att aktiveras, och det kommer Den ögonblickligen att bli.

Ni är Ett med Källan, Moder/Fader/Gud, Alltet, Kärleken, i varje stund av er eviga existens, för det finns ingen annan existens tillgänglig eller möjlig, för den Enda, Skaparen, er Fader/Moder/Gud är den Oändliga Totaliteten av ett oändligt Uppmärksamt Medvetande. Det finns ingenting och inte någon annanstans och det finns absolut inget behov av något alternativt tillstånd eller någon annan plats. Den Enda skapade Er, och Ni, likt den Enda är Perfekta, utan behov av, eller krav på evolution av något slag – den Oändliga Perfektionen kan inte förbättras, Den är.

Du, det gudomliga kännande fullt medvetna och allseende medvetande som Gud skapade – du, jag, alla kännande varelser – är fullständigt oskiljaktiga från vår Skapare. Vi är, såsom individer, aspekter eller förlängningar på det Själv som är allting som Gud skapade. I ett galet ögonblick önskade den skapade Enda vara Skaparen, och för att det är omöjligt för den som skapades att vara Skaparen, att växla plats med Skaparen, så valde Han/Hon att uppfinna och inta ett overkligt tillstånd av en separerad existens, där Hon/Han kunde uppleva separation från den Enda, Skaparen och tro att Han/Hon själv VAR Skaparen.

Ni, samtliga kännande varelser som har ett liv i en kropp, är bara imaginära eller illusoriska oberoende varelser – era egon – som har, så länge som ni väljer att ha det, en intensiv känsla av separation, av individualitet, av ensamhet och det skrämmer er. Ni blickar ut över omgivningen i vilken ni finner er själva och ni ser andra som är annorlunda, som inte är ni, så naturligtvis är det skrämmande, för djupt inom er själva förblir vetskapen om vilka ni i sanning är, ert sanna självs natur, dolt och ni känner er tröstlösa och ensamma i ett vidsträckt utrymme fyllt av hotfulla andra. Men, det behöver ej nämnas att de är ni och Du!

Under de senaste hundra åren har vetenskapen om kvantmekanik mycket tydligt påvisat för er att fasta fixerade objekt inte existerar, att det enbart förekommer energi – ett oändligt energifält av medvetande – en oändligt intelligent design, som för evigt skapar och oändligt utvidgar sig själv. De som har en andligt benägen kallelse benämner detta energifält vid flera namn, ett av vilka är mycket bekant – Gud – men vilket namn ni än väljer att använda är helt acceptabelt.

Den Enda omfattar Alltet och Alltet är den Enda, vilket är ett mycket svårt koncept för en entitet i en kropp att förstå, för att inte tala om att acceptera. Att vakna upp är att acceptera att Verkligheten är En och i denna acceptans att känna till och upplevasjälvet såsom Ett med Källan. Den oändliga Glädjen i denna visshet är ytterst obeskrivlig, den kan endast upplevas och det är endast denna oändliga Glädje – och inget annat – som de som befinner sig i en kropp så desperat eftersträvar. Det finns absolut ingenting annat att eftersträva eller finna, fastän människorna för det mesta inte inser detta när de letar efter intima mänskliga partners att älska och ta hand om.

På grund av att det är den gudomliga Viljan att samtliga hans älskade barn ska känna Honom, så äger uppvaknandet nu rum och det är därför oundvikligt. Det finns ingen som förblir sovande för evigt, samtliga kommer att vakna upp. Men när detta sker för var och en, beror på den egna fria viljans val, men den största majoriteten har anslutit sig i det kollektiva beslutet att vakna upp tillsammans, nu, och det kommer de också att göra.

Att vakna är att sluta upp med att söka efter Moder/Fader/Gud, Källan, Kärlek, för ni vet då att detta är Vilka Ni Är, att det inte förekommer någon separation och att vad ni har upplevt inte var något annat än en tillfällig illusion. All fruktan, oro, rädsla, ilska, hat, misstro – alla overkliga egoistiska tillstånd av varande – kommer då att ha lösts upp likt dimma i morgonsolens glans, för Kärleken känner inte till dessa och endast det som Kärleken känner till existerar.

Fortsätt därför att gå djupt inom er själva, åtminstone en gång dagligen och besök er heliga inre helgedom, där Kärleken inväntar er inbjudan att ansluta sig till er i stillheten av omåttlig Frid och Enhet, ert naturliga och eviga tillstånd. Medan ni befinner er där, njut av Tilliten till Guds Kärlek för er som framträder för att trösta och omfamna er i de sista stunderna av att hantera och genomleva den illusoriska omgivningen av konflikt, smärta och lidande som ni ser och är medvetna om att så många upplever.

Återställ sedan på nytt er avsikt att sända kärlek till alla kännande livsformer, i synnerhet de som för er förefaller att ständigt försöka åstadkomma separation och konflikter bland er. Det finns inte ens en enda kännande varelse vars sanna natur på något sätt är mindre än kärlek. De som förefaller vara kärlekslösa eller verkar befinna sig i krig med Kärleken är helt enkelt förlorade och extremt förvirrade i den overkliga omgivningen, i vilken ni alla upplever livet såsom människor i kroppar. De letar också högst desperat efter Kärlek, Moder/Fader/Gud, Källan, men har en sådan intensiv känsla av ovärdighet och självhat som ligger begravd djupt inom sig själva, att de måste projicera ut den till andra för att undvika självdestruktion.

Självmord eller Själv-destruktion är naturligtvis ytterst omöjligt, fast många lidande själar har försökt att begå det under eonernas lopp. Det blir ’attraktivt’ för en själ när denna själ blir medveten om en intensiv personlig känsla av ovärdighet, skuld och skam och tror att dessa är sanna. För att fly undan från det extrema lidande som leder till det, så kan den likaväl välja självmordet av sin mänskliga kropp. Suicid leder ofta till en långvarig övertygelse om att själen, samt de val den har gjort, är oförlåtliga, vilket resulterar i en eoner lång sömn under vilken man healas, återhämtar sig och från vilken man slutligen vaknar upp och börjar om igen. Så sänd massvis med kärlek till dem som verkar ha valt att omfamna kärlekslöshet och hjälp dem att i stället nu välja att ansluta sig till den kollektiva uppvaknandeprocessen, så att de ska kunna släppa taget om alla val de ovetande har gjort för att under eoner stanna kvar i drömtillståndet eller illusionen.

Kom ihåg, alla är Ett, det finns bara den Enda, så alla måste vakna upp och alla kommer att vakna, för detta är den gudomliga Viljan. Det finns ingenting att frukta, rädslan är overklig, så bjud in Kärleken till era hjärtan för att lösa upp den.

Med så väldigt mycket Kärlek, Saul.

 

 

 

Översättning: Aslög

 

Du gillar kanske också...